hjälp!

Jobbar på designen nu!
Någon som vet hur man får headern i mitten liksom?? :O

Kapitel 22

 

Zayns perspektiv:

Jag vaknade trött och kände hur den lilla kroppen som legat bredvid mig sakta slank ur mina armar. Jag öppnade ögonen och mötte Alicia med ryggen mot mig.

"No, dont go." Sa jag och log. Hon vände sig om och såg glad ut. "Come here." Jag satte mig lite upp och tog henne i händerna och drog ner henne bredvid mig. Vi tog armarna runt varandra och möttes i en kyss. Jag fick den där stöten jag alltid fick när hennes läppar nuddade mina. Jag log och kände hur hon sakta särade sig från mig.

"I really have to pee..." Sa hon och fnissade. Jag släppte henne och lät henne motvilligt gå. Jag satte mig upp i sängen och tog på mig ett par mjukisbyxor och gick ut i köket. Jag började ta fram lite frukost och såg att klockan var halv ett. Alicia kom med slöa steg ut fån toan. Hon släpade benen efter sig.

"Ey, babe. Help me with the breakfast." Sa jag och log mot mig. Hon tittade på mig med en mördar blick. Hela hennes ansikte utstrålade utmattning.

"Are you kidding me?? I feel like im going to die any minute. My head is KILLING ME." Jag skrattade bara åt henne. "Im cant stad up... seriously... Can I please go to bed again?" Hon tittade på mig med valpögon.

"But it's soon one o'clock!" Hon tittade på mig med mördarblicken igen. "Allright, allright... I can come in to you with some food. But just so you know, Im not going to let you stay in bed for all day just because you got hangover." Hon tittade tacksamt på mig och försvann ut till sovrummet.

Jag började göra lite mackor åt mig och Alicia och började genast tänka på Louis. Jag undrade var han var och vad som hade hänt igår och precis då hör jag hur två människor kom skrattandes. Jag vände mig om och såg Louis komma med Melanie på ryggen. De skrattade som galningar och jag log åt de.

"Good morning Zayn." Sa både i kör.

"Hey you." sa jag och flinade. Louis satte ner Mel och båda satte sig vid köksbordet. "So, how is everthing...?" Sa jag förvirrat.

"Everthing is great, I think..." sa Mel.

"She means, It's not so good but im happy now anyway." Sa Louis och de tittade på varandra. Jag blev förvånad när jag märkte hur trygga de blivit med varandra. Det verkade som de förstod varandra på ett speciellt sätt.

"Hah, yeah. Im happy, cause now, on one night, I got a bigbrother." Vi skrattade och de tittade gulligt på varandra. Jag var fortfarande förvånad.

"Yeah, I got one more lil sis now." Sa Louis stolt.

Louis och jag hjälptes åt och fixa mackor åt alla medan Mel gick och pratade med Alicia. Mel var lugn nu och verkade kunna förlåt Alicia. Hon kom strax ut från rummet och såg helt okej ut. Hon och Louis började prata ganska tyst med varandra och jag bestämde mig för att gå till Alicia och tog med mig lite mackor och huvudvärkstabletter åt henne.

"You are my hero." Sa hon när hon såg smörgåsarna. Hon tryckte snabbt i sig de.

"How did it go?" Sa jag och syftade på när hon pratade med Mel.

"It went well, she forgive me and we promised each other to talk more. She is the best ting in the world." Hon log. "And your second!" Sa hon och log gullig. Hon pussade mig och på näsan och jag blev varm.

"You are wonderful sweetheart."

"You know what... Im sooooooooooooooo hungry for kebab!!" Hon flinade. "I dont know if there is any kebab places here in England but it's like a big thing in Sweden." Jag nickade till svar.

Jag tog mig upp ur sängen och tog på mig en av mina tröjor jag hade med mig.

"When my asprin has started to work, Im going for a walk." Sa Alicia.

"With me?"

"No, I want to go alone. I wanna take some pictures." Svarade hon och pekade på systemkameran som låg på skrivbordet. "You can stay here." Jag nickade. Jag gick ut till vardagsrummet där Mel och Louis satt och spelade Wii. De spelade Mario Kart och Mel ägde ut Louis.

"Unfair!" skrek Louis när hon varvade honom. Vi skrattade åt honom. Tillslut satte jag mig bredvid de och började och spela.

 

 

Alicias perspektiv:

Jag tog mig sakta upp ur sängen och in i min garderob. Hela rummet snurrade och huvudet värkte. Det va som om allt ljus i rummet skar in i mina ögon.

Jag tog på mig ett vitt linne och ett par mörka jeansshorts. Jag fortsatte leta igenom garderoben efter en tjocktröja men märkte att det inte fanns någon tvättad. Jag gick till Zayns väska och tog en grå hoodie och satte den på mig. Jag tittade mig i spegeln och såg helt okej ut. Jag lät mitt långa blonda hår bara hänga ner för axlarna och satte på mig ett par glasögon.

När jag kom ut till vardagsrummet så kände jag hur huvudvärken släppt lätt. Där satt alla tre och spelade Mario Kart. Jag fnissade för mig själv.

"Im going out now." Sa jag. Alla tre nickade som svar utan att lyfta blicken från tven. Jag tog min kamera och gick ut i hallen och tog på mig ett par svarta converse.

Jag gick längs med de små gatorna tills jag tillslut kom fram till en stor park. En stor, grön, helt perfekt park. Jag började knäppa lite kort på den fina omgivningen och såg hur människor passerade mig. Det var något så vackert och förtrollande med alla dessa somriga träd, allt de gröna gräset och de gamla, charmiga parkbänkarna.

Plötsligt stannade jag till när jag såg något som inte riktigt var lika magiskt. På en bäck lite längre fram på gångvägen satt en tjej gråtande. Det hade blivit mindre folk ute och nu syntes ingen förutom hon. Hon satt med armarna runt knäna och tårar rinnande på kinderna. Jag tog ner kameran och granskade henne. Hon var i min ålder. Hon hade på sig en vit högmidjetjol och en liten spetströja över. Hennes mörka hår slingrade sig i stora lockar längs med hennes rygg. Även fast jag inte kunde se hennes ansikte kunde jag se att det var något speciellt med henne.

Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag ville hjälpa henne men hon kanske inte ville att jag skulle komma fram och störa henne? Hennes kropp såg utsliten och trasig ut. Tillslut tog jag mig fram till henne och nuddade henne lätt på axeln.

"Uhhmm.. Are you okay?" Frågade jag henne försiktigt. Hon tittade upp på mig med sina stora blåa rödsprängda ögon. Även fast hennes kinder var röda och blöta så var hon vacker.

"Do I look okay..?" Sa hon och log snett åt mig. Hon menade inget drygt. "No... Im not." Hon torkade sig om ena kinden. Jag satte mig bredvid henne på bänken.

"What has happend to you?" frågade jag. Hon log ner blicken.

"I dont know were to begin..." Sa hon och tystnade snabbt. "You dont wanna hear."

"You can trust me. You got nothing to lose." Jag log lite halvt. Hon tittade upp på mig.

"Maybe... This is really wierd becaouse your a total stranger, but im going to tell you." Började hon. Jag ville verkligen veta vad som hänt. Det verkade liksom värt det. "I live with my best friends, Rebecca and Cherie. We lived i a small town outside London and decided to move here so we bought an apartment together." Hon suckade högt. "We have lived here over a year now. But now everthing is messed up." Hon började snyfta igen. Jag la en hand på hennes rygg för att trösta henne. "The other day when I came home after some party they threw me out. They said that I party to much and that I dont take responsibilities for anything." Tårarna forsade. "Now I have nowhere to go, nowhere to live and nowhere to be. And I cant leave London. It is my home now. I've got a job here and everthing. I dont know where to go!!" Hon var jätteupprörd. Jag var förvirrad och visste inte vad jag skulle göra. "And I dont party to much. Im just having fun..." Jag förstod henne verkligen. Jag kunde se mig själv för några år sedan i henne. "I dont why Im telling you this... It's not like you can do anything." Hennes tårar blev fler.

"Hey, calm down and listen to me." Hon kollade upp på mig. "I know it is hard to hear now but it gets better. Trust me, I know. I've been in you situation before. It gets better." Jag log halv mot henne och fick ett likadant leende tillbaka. "I will help you." Jag ställde mig upp framför henne. "Come on." Hon tittade förvirrat på mig.

"Where are we going? You are just a stranger, how can I trust you?" Sa hon och tittade på mig.

"You know you can." Hon log mot mig. "Do you have all of your stuff?"

"Yeah I think so." Hon tog fram en rullväska och en stor trunk som legat bakom parkbänken.

"Come on then" Sa jag och vi började gå. Hon stannade tvärt och tittade på mig.

"I dont know your name..." Sa hon och jag började skratta.

"Alicia, and yours?"

"Im Willow." Vi log mot varandra och började gå igen. Vi satte oss på ett fik och började prata. Willow var inte lika ledsen längre. Vi pratade länge och hon var verkligen schysst. Hon hade inget emot att prata om sig själv och sina problem. Det var en lättnad för mig. Allt var så enkelt med henne, det var som om jag känt henne i åratal. När vi hade fikat klart så reste vi oss sakta upp.

"So what am i going to do now...?" sa hon förvirrat.

"Your coming with me." sa jag med ett leende.

"Thanks, Alicia. Can I call you Ali?" Jag blev förvånad av frågan. Ingen har någonsin kallat mig något annat än Alicia.

"Uhhmm, Of course. I have never had a nickname before." jag log. "Exept that my boyfriend call med sweet things..." shit! Jag har helt glömt bort att höra av mig till Zayn. Och så måste jag ju berätta för Willow att jag är tillsammans med honom innan hon kommer hem till mig. Tänk om hon flippar? Jag tog upp mobilen och smsade Zayn att jag snart var hemma. Det hade börjat blivit kväll och det hade börjat blivit lite mörkt. "We hurry home before it gets cold and dark." Vi gick mot dörren på fiket.

"Yeah, yeah mom..." sa hon och flinade. Vi skyndade oss hem och jag stannade precis innan jag skulle öppna dörren.

"And theres one thing I got to tell you... Do you know who Zayn in One Direction is?"

"Of course! I love 1D. I actully met Harry and Louis on the club yesterday." Jag blev förvånad. Hade vi vart på samma klubb och allting igår? Läskigt...

"What, really?? You where out yesterday??"

"Yeah, but what about Zayn?" frågade hon nyfiket.

"He's my boyfriend and I where actully at the same club as you yesterday with the boys..." hennes haka åkte ner till marken.

"Your dating Zayn??!"

"Haha yeah. He is inside here." Jag öppnade dörren. "Come on now." jag drog med henne in i hallen. Hon var helt fastfrusen.


Jag är faktiskt sjuk så jag tycker ni borde kommentera! :D haha nejdå!

Kapitel 21

 

Melanies perspektiv:

Jag vaknade kvickt när jag hörde ytterdörren gå igen och en duns. Jag förstod genast situationen och gick upp ur sängen och ut i hallen. Alicia låg på golvet och skrattade som en galning. Jag förstod direkt att hon var aspackad. Jag kände besvikelsen skölja över kroppen.

"Åh, hejsan Mel!!" Sa hon mellan skrattet. Zayn tittade upp på mig.

"Im sorry Mel. Are you okey Alicia?" Sa han. Jag skakade bara på huvudet åt Alicia. Det var inte Zayns fel. Jag såg framför mig alla gånger det här hänt innan. Jag kände hur jag blev arg.

"Of course." Sa hon och skrattade. Jag gick fram till de och jag och Zayn hjälpte henne upp. Jag såg hur Zayn var förvirrad och inte visste vad han skulle göra.

"We can put her here." Sa jag och pekade på soffan. Han nickade. Alicia slutade skratta.

"Vet du vad jag har gjort ikväääll?" sa hon med den alldeles för bekanta rösten jag hört minst tusen gånger. Jag ignorerade henne och tog av henne hennes höga klackar. Zayn satte sig ner och tittade förvirrat runt sig.

"Zayn, maybe you can get some comfy clothes for her?" Frågade jag och han nickade och försvann till hennes rum. Jag hämtade en handduk som jag sköljde med lite varmt vatten och satte mig på knä framför soffan vid Alicia. Jag suckade och tog bort håret från hennes ansikte. Hon tittade på mig sömnigt. Jag började ta bort hennes smink som nu låg kladdigt över hela ansiktet.

"Jag är ledsen, Mel." sa hon ynkligt och sluddrigt. Jag ignorerade det bara och fortsatte tvätta hennes ansikte. Hon tittade på mig och väntade svar. "Jag är ledsen. Snälla förlåt mig bara." försökte hon igen. Jag orkade inte tänka på allt. Jag hörde hur Zayn kom mot oss.

"What is she saying?" Frågade Zayn försiktigt.

"Nothing." sa jag tyst. Jag ville inte säga att jag förlät henne, för det kunde jag inte göra just nu. "Nothing that is important to me.". Jag ville att Alicia skulle höra det. Hon tog upp sin hand och la den på pannan.

"Uhmm.. Can I just go to the bathroom?" frågade Zayn mig. Jag nickade utan att släppa blicken från handduken i min hand. Han gick till toaletten och jag satte Alicia sakta upp. Vi hjälptes åt att få ur henne ur sin klänning och tog på henne en t-shirt som förmodligen var Zayns och ett par mjukisbyxor. Zayn kom snabbt tillbaka och satte sig i fåtöljen och Alicia la sig ner i soffan igen. Jag såg att Zayn var lite nervös och tyckte att det var en jobbig situation. Han såg att jag var arg.

"Är du arg?" frågade Alicia. Jag visste inte vad jag skulle svara.

"Alicia..." Jag kände mig irriterad. "Just..." Jag kände hur jag bubblade upp och slutade genast prata.

"Men Mel... Vad har jag gjort?? Varför är du så arg?". Jag blängde på Alicia. Är hon helt dum i huvudet?! Kommer hon inte ihåg någonting??

"WHY I am mad??? You know why im mad!!" Sa jag arg och ställde mig upp. Jag ville inte prata svenska. Jag ville prata engelska så Zayn kunde förstå hur jävla dum i huvudet hon är just nu.

"Vadå?" Hon tittade storögt på mig. Jag kände hur jag spände hela mig.

"YOU KNOW EXACTLY WHAT IM TALKING ABOUT!" Jag spottade ut orden. Jag såg hur Zayn ryggade till och kröp ihop lite. Men jag orkade inte bry mig om att han satt där. Jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken. "You promised me, Alicia! You promised me!" Sa jag lite lugnare. Jag såg hur Zayn tog upp telefonen och började skriva på tangentbordet. Alicia satte sig upp och tittade på mig. "You promised me that you never be this drunk again." Sa jag tystare och kände hur jag höll på att bryta ihop. Hon satte händerna för ansiktet. "You said that you were past that. You said that I never would have to deal with all of this again. " Orden brände i mig. "I hate when you do this but you just keep doing it?? I really belived that you had change." Jag sparkade det hårdaste jag kunde i soffan och sprang in i mitt rum.

Jag slängde mig på sängen och kände hur hela foten värkte utav sparken. Jag tog händerna för mina ögonen för att kunna hålla tårarna inne. Jag ville inte vara med i leken. Minnen utav Alicias alla sena nätter ute spelades om och om igen. Alla de där oroliga nätterna jag legat uppe hela natten för att veta att hon kom hem och sedan behöva gå till skolan dagen efter. Alla nätter då hon har vart så full att hon dekat någonstans och jag undrat om hon ens skulle vakna upp. För ett år sen så slutade hon med allt sådant och lovade att aldrig skulle bli full eller vara ute halva nätterna. Hon höll det enda till nu. Jag trodde verkligen på att hon skulle klara det, men tydligen inte.

Smärtan i tårna blev för mycket och jag satte mig upp och tittade på foten. Jag hade börjat blöda mycket från tre stycken tår. Jag tog tag i foten och pressade in mina fingrar och hoppades på att det onda skulle gå bort. Jag kände en tår rinna ner för min kind och plötsligt började jag gråta. Jag pressade samman mina ögonlock för att få det att sluta. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag önskade att det bara var en dröm som jag snart kunde vakna upp ur.

Jag öppnade tillslut ögonen efter kanske en timme och hörde att det knackade på dörren. Tårarna rann fortfarande. Jag tänkte bara att det skulle vara Alicia som skulle göra ett försök på att säga ett dåligt förlåt och vände mig sakta om. Jag ville verkligen inte förlåta henne. Jag ryckte till när jag såg vem som sakta öppnade dörren in till mig.

 

 

Tidigare, Louis perspektiv:

Jag vaknade upp i min säng utav min mobil som lät. Jag kände en lite huvudvärk och mindes vad som hänt på kvällen. Jag och Harry hade umgåtts med lite brudar och druckit lite. Jag kände att jag var lite bakis men att jag hade nyktrat till rejält. Jag tittade på mobilen som låg på nattduksbordet. Klockan hade precis blivit 05.00 och jag räknade ut att jag hade sovit i en och en halv timme sen vi kom hem. Jag hade tre nya meddeladen från Zayn. Hi mate. How are you? Liam said that you have come home. Andra smset, Sorry Louis. But are you awake and sober? Sista smset, I got like some problems here and i don't know what to do...

Jag kände hur oron steg i magen. Vad har hänt?? Jag klickade snabbt fram Zayns nummer och klickade på ring.

"Hello." sa han tyst. Jag kände hur jag blev lite lugnare. "Hi, Zayn. What's going on?" Jag hörde hur han pustade ut. "Uhm.. Wait im just gonna go somewhere else." jag väntade kvar i luren ett tag.

"Ummh.. yeah so..." Så började han berätta om vad som hänt. Allt med Mel och Alicia. Han berättade hur Mel blivit arg och ledsen och hur han förstod att det inte var första gången för Alicia att vara såhär full. "I dont know what to do. Alicia is really sad and Mel is locked in her room. I wanna stay here with Alicia but I feel so sorry for Melanie. She where so hurt..." jag visste inte riktigt vad jag skulle säga när han tillslut tystnade. "You want me to come over?" frågade jag. Han sa att han ville det och jag var snabbt ute ur lägenheten.

Jag små sprang genom Londons mörka gator och pustade ut när jag äntligen kom fram till deras dörr. Jag drog sakta ner handtaget eftersom jag inte ville göra något läte. Jag gick in i vardagsrummet och såg hur Zayn satt och höll om Alicia. Hon hade slutna ögon och jag antog att hon hade somnat. Jag satte mig en bit ifrån de i soffan.

"Hey, man." Sa jag tyst. "Hi, Lou." svarade han. Vi började tyst prata lite mer om vad som hänt och vi kom fram till att jag skulle gå och kolla till Mel. Jag kanske inte känner henne alls men hon behöver verkligen någon nu. Hon ska inte behöva vara ensam nu. Jag visste inte vad jag skulle säga eller göra men eftersom jag hade småsystrar så kände jag att jag ville hjälpa henne. Jag gick försiktigt till hennes rum och knackade på dörren. Som jag anat, svarade hon inte så jag öppnade försiktigt dörren och tittade in.

Mel låg i hoppkurade i sängen och grät. Hon höll hårt om sin fot som till min förvåning blödde längst ut på tårna. Hon såg helt krossad ut.

"Hi Melanie." Sa jag och gick fram till sängen och satte mig vid henne. Hon såg förvånad ut och torkade snabbt upp tårarna, som ändå fortsatte rinna.

"What the hell are you doing here?" frågade hon ledsamt. "Were you not drunk or something?" Jag skakade på huvudet.

"No, im sober now. What happend to your fot? It looks bad." Sa jag och tittade på foten. Hon skakade på huvudet som svar. "I will go and get some paper for that." Sa jag och hämtade lite toarulle. När jag kom tillbaka så torkade jag försiktigt runt hennes sår. Hon såg eländig ut och jag såg att det sved. Hon var tyst.

"I got mad and kicked the couch so hard that i started to bleed." Sa hon när jag hade plåstrat om hennes fot. Jag tog lite papper och torkade lätt bort hennes tårar. Hon var mycket lugnare nu. "Louis why did you come here? You dont even know me." Hon tittade på mig.

"Zayn was worried about you and called me. I came right away becouse I know you needed someone."

"I can take care of myself, you know that? but thank you anyway, Louis." Hon log lite snett åt mig.

"Yeah i know that. Can i give you a hug now?" Hon log stort.

"Of course. I can't belive that Louis Tomlinson is sitting and cheering me up and asks if he could get a hug." Jag såg hur hon blev lite gladare. Vi skrattade lätt åt varandra. Jag drog in henne i en kram och log stort. Hon var en sån söt tjej. Jag gillade henne verkligen, hon påminde mig om mina systrar. Vi la oss ner i sängen och började prata.

"You are amzing. You know that, Boo Bear?" Sa hon och betonade på Boo bear och flinade. Jag blev förvånad.

"Thanks, but HOW do you know that name?? It's embarassing!" Sa jag högt och tittade förvirrat på henne.

"Dah! Im your biggest fan!! Forgot that?" Jag kom just ihåg att vi träffades på vår konsert och att hon var värsta fanet då.

"Yeah, I forgot that." sa jag och skratta lite.

"I would never forget one of you. Now you're maybe my sisters friends but you have ment so much to me some. And maybe Im getting to know you as something other then just a poster on the wall but you and your music have helped me through some tough times. And it's not just me It is so many more out there." Hon tittade på mig seriöst och jag kände mig hedrad. Det blev varmt i mig. "I really mean it."

"That means the world for us and me. I mean, how can everthing I do make different in some other lives? We are just normal guys."

"I can tell you a something, if you promise to not tell anyone? I really mean anyone, because I never told anyone." Hon tittade på mig med en allvarlig blick.

"Of course, Mel. You can trust me." Sa jag och verkligen menade det.

"Good, and dont tell anyone of the boys. And dont laugh..." Jag nickad åt henne. "After my mom died everthing got bad. Me and Alicia were put in a fosterfamily, cause mom never told us who our dad is. I were so mad at mom for leaving us, even though I was'nt that old. I always asked myself how she can be so selfish to take her own life." Jag visste inte om det. Jag blev chokad.

"Im sorry, Mel. I did'nt know that." Jag menade det verkligen.

"Yeah, thanks. When we were put in these fosterhomes everthing starting to get bad. We were badly abused and raped. It got worst when we got older." Hon suckade högt och jag såg hur hon verkligen tvinade ut orden. Hon flackade med blicken och jag så hur hon tyckte det var jobbigt att prata om det. Men jag visste att hon egentligen ville berätta allt. Hon var nära till tårar men ändå hade hon nästan ett leende på läpparna för att dölja det. Jag kunde läsa det på henne. Hon ville inte visa sig svag, och byggde väggar runt sig. Och nu var hon på väg att riva ner alla stora stenväggar för att släppa in mig. "All this beating and stuff became stuff we regret. I got really mad and stoped eating and Alicia started partying, drinking and got very closed. We were sent to family after family couse no one could take us. We both had huge anger issues and started fighting and stuff. The social services sent us to all this psychologists and therapist, and I dont know about Alicia but I just keept quiet. I refuced to talk to someone. I shuted up and just got mad and started to become violent. I stoped eating and became very skinny. That was just the one thing I actully could control. When me and Alicia both had our worst time I were hospitalized twelve times on one year. I passed out and just collapsed. I just wanted to hurt myself..." Hennes ord började snurra i mitt huvud och jag kände hur jag fick ont i magen. Det brände inom mig. Jag tittade upp på Mel och såg att hon var tårfärdig. Jag tog armarna runt henne och hörde hur hon började snyfta. Jag kände hur hela jag blev tom. Hur kunde allt detta hända en fin tjej som Melanie?

"You dont deserve all of that." sa jag snabbt.

"Maybe I should get to the point?" Hon släppte kramen och log lite. Jag nickade. "When I finally find you guys I saw a change. I took myself away from all of the bad stuff, thanks to you. Your music, made my mind come to another place, your videos made me smile even though I cryed and all nights I were bout to cry myself to sleep, I thought of you, and everthing got okey." Jag sprack upp i ett leende och kände hur jag verkligen tog till mig det. "You are amzing, and you really make a diffrent." Jag kramade om henne en gång till och klppade henne på håret.

"That's the best thing someone ever told me." Vi log som fån till varandra. Vi pratade hela natten lång och somnade tillslut bredvid varandra när solen var på väg uppåt.




Förlåt sämst blogning!!! :( Jag har haft så mycket plugg och så... det är därför!
Nu vill jag faktiskt ha lite KOMMENTARER! För jag får ju typ inga? :( Men de som kommenterar, TACK! Ni är guldvärda!

Kapitel 20

 

Zayns perspektiv:

Jag tappade kontrollen till ilskan och hoppade på idioten och drog bort honom från Alicia. Jag såg i ögonvrån hur Liam tog Alicia i hans famn och lugnade henne. Hon var panikslagen. Jag kände hur jag spände mig i hela kroppen.

Jag hoppade på idioten igen och gav honom ett hårt slag i ansiktet. Han föll till marken och jag såg hur blodet rann ur hans näsa. Jag skulle precis ge mig på honom igen när Alicia hejdade mig.

"He is so not worth it!" sa hon förbannat. Han tog sig bort från Niall och Liam och gick fram till killen som ställt sig upp igen. "You should'nt have done that to a girl like me." Han såg förvirrad och lite nervös ut. Alicia gick till en främling och tog hans drink han hade i handen. Hon gick fram till killen och slängde hela drinken på honom. Jag kände ett leende som växte på mina läppar. han såg förvånat på henne. "Poor you. You should be more careful which girl you play with." Hon flinade ett bitchigt leende åt honom. Hon spände sin högra knytnäve och slog den hårt mot hans ansikte medan hon sparkade honom mellan benen. Han skrek till och föll till marken. "That should teach you."

Killarna och jag brast ut i stora leenden och tittade förvånat på varandra. Alicia gav oss en nöjd blick och vi tog oss ut ur klubben. När va hade tagit oss ut och vi kunde höra vad alla sa utan att behöva skrika över musiken så kramade jag om Alicia hårt.

"Are you alright, babe?" Hon svepte sina armar runt mig. Jag kände att hon inte vara så ledsen men hon darrade fortfarande lite.

"Yeah, im okey. I just panicked when I could'nt get away." Jag klappade hennes hår. "Thank you for helping me." Sa hon till oss alla. Jag hörde hur hon fortfarande var full. Hon var tung i mina armar och blev lite rädd att hon skulle däcka.

"I got so angry that I lost control. It was good that you stopped me, Alicia." Jag kände Liams beskyddande blick på mig. Jag visste att han var besviken på mig eftersom jag slog ner den där idioten. "I wanna take you home now." Sa jag till Alicia som nickade till svar. Jag släppte henne långsamt.

"Yes, you go. Me and Niall will find Harry and Lou and take them home too. I can text you when we are home safe?" Sa Liam åt mig.

"Yeah, that sounds good. I will stay the night at Alicia's." Liam nickade till svar. Alicia vacklade fram till Niall för att säga hejdå. Han tog emot henne så hon inte skulle ramla. Jag gick närmare så jag skulle kunna ta emot henne om det behövdes.

"Careful." Sa Niall med ett leende. Han kramade om henne. "And not so much drinks next time." Hon fnittrade på ett konstigt sätt. Alkoholen gjorde henne verkligen inte sig själv. Hon vacklade till Liam och gav honom en kram.

Vi skildes åt och jag tog upp Alicia i mina armar. Jag såg att hon verkligen inte skulle kunna gå själv. Det var en kort bit till Alicias lägenhet. Medan jag gick där med henne i armarna sa hon många oförståeliga saker. Hennes engelska blev ganska dålig och hon sluddrade. Hon fnittrade åt sig själv minst tusen gånger. Det var längesen jag såg en så här berusad person. När vi kom fram till deras dörr så satte jag ner henne och tog fram hennes nycklar och låste upp.

"Shut up now. Dont wake Melanie." Sa jag utan att låta otrevlig. Jag öppnade dörren och hon snubblade genast på dörrkarmen och föll handlöst ner med en duns till golvet.

 

 

Nialls perspektiv:

Efter en timmes sökande i klubben hittade vi Louis och Harry med några tjejer. De var lite fulla, men inte så mycket.

"Hi." Sa jag och Liam till tjejerna som satt runt de. Harry höll om en söt tjej som log som en galning. "Boys, we have to go home now."

"But, DADS. We dont wanna go home!" Sa Louis som en liten unge. Tjejerna fnittrade åt honom och han såg nöjd ut. "We are having fun with these beautiful ladies." De log mer.

"Yeah, they are all beautiful, but we have to go now." Sa jag. Efter en lång stund så kunde vi äntligen skilja de från de fyra tjejerna. Vi tog oss ut på gatan och satte oss i en taxi. Louis och Harry satt och sjöng och var glada medan jag och Liam var trötta och nära på att somna. När vi kom fram så såg jag och Liam till satt Louis och Harry gick och la sig. De hade redan nyktrat till sig och blivit lite klarare i huvudet. Sedan gick jag upp till min lägenhet och bäddade ner mig i sängen.


Kapitel 19

  



Harrys perspektiv:

"Let's go out to some club or something!! I have'nt done that since i moved here!!" Sa Alicia glatt.

"Yeah, awesome idea!" Sa Louis och vi andra höll med. Jag ställde ner ölflaskan jag hade i handen.

"But I have to go and change clothes then!" Sa Alicia och skuttade ut till hennes sovrum. Zayn följde med henne. Jag och de andra killarna satt kvar och bestämde oss att behålla kläderna vi hade på oss eftersom alla såg okej ut. Jag ruffasade till håret och drog bak luggen som jag brukade göra. Jag klev upp ur soffan och gick till en spegel som hängde på väggen. Jag såg helt okej ut.

Strax därefter kom Zayn och Alicia ut. Alicia hade satt på sig en vit, spetsliknande klänning och några smycken till. Hon hade måla sig lite extra och man såg hennes långa ögonfransar.

"So, how do I look?" Sa hon och tittade på mig och killarna. Vi log mot henne.

"You look lovely." Sa Liam vänligt. Vi andra nickade. Zayn tog sig till henne och kysste henne stolt på kinden. Jag visste att Zayn gjorde så för att visa oss andra att Alicia var hans och att vi inte fick stjäla henne. Vi förstod nog alla det. Jag flinade bara åt det, eftersom ingen hade tankarna på det.

"Should we go?" fick jag tillslut ur mig. De andra instämde och vi gick ut. Vi visade Alicia vårat favorit ställe vi brukade gå ut till, där det inte brukar vara så mycket fans. Vi älskar fansen men jag vill i all fall inte att de ska mig full eller något.

När vi kom dit var det ganska packat och vi gick fram till baren och alla tog varsin shot förutom Liam.

"Im starting to fell tipsy!" Sa Alicia och flinade.

 

 

Alicias perspektiv:

Jag log flirtigt mot Zayn som satt där på sin barstol. Han tittade på mig med en hungrig blick. Jag drog upp honom från stolen och ut på golvet.

"No, babe. You know I can't dance!" Sa han. Jag fnittrade åt honom.

"Scchhh, just dance with me." svarade jag. Jag började dansa nära honom och kände hans händer på mig. Vi hoppade i takt till musiken precis som alla andra på golvet. Efter en stund gick vi till baren igen och satte oss. Efter ganska många shots kände jag hur jag tappade kontrollen. Det var en härlig känsla.

Musiken dunkade ut ur de stora högtalarna runt om oss. Jag känd hur jag musiken tog över. Jag ställde mig upp och började dansa galet. Tillslut drog jag ut Zayn till golvet igen.

 

 

Zayns perspektiv:

Hon drog upp mig ur stolen och började dansa vilt med henne. Jag såg på henne att hon började bli riktigt full vilket jag själv inte var. Jag drack inte så jättemycket för jag ville inte få värsta baksmällan imorgon. Jag kunde inte se någon av killarna längre, de var förmodligen och dansade eller något.

När vi kom ut på golvet började hon dansa mot mig. Hon rörde sig så... sexigt. Jag kunde inte låta bli att bita mig i läppen när jag såg henne whina. Jag hade ingen aning att min tjej kunde dansa sådär.

"Damn, girl!" kom ut ur min mun. Hon svarade genom att snurra på huvudet och höfterna. Hon log leendet som gjorde mig svag. Jag började dansa mot henne och drog händerna över hennes kropp. Jag kände hur svetten började rinna från pannan efter en lång stund. Jag tog hennes hand och drog bort henne till en barstol. Hon beställde två shots innan jag hann hejda henne.

"No, babe. I don't want one." Sa jag och skakade på huvudet. Hon såg ut som ett frågetecken. Bartendern kom med två shots.

"Why?" Jag skakade bara på huvudet. "BORING!" halvskrek hon med en konstig röst. Hennes röst blev helt annorlunda nu när hon var full. Hon svepte i sig båda två shotsen. Jag tittade storögt på henne. "Whaaaat?" Hon pratade sluddrigt.

"Haha, just nothing." Sa jag och skrattade åt henne. Hon satte sig i mitt knä och la armarna runt mig. Hon tittade på mig och log. Jag höll i henne hårt så hon inte skulle ramla eftersom hon inte hade så mycket balans.

"Haavee I likkee ever told yoou that you are beauuuuutiful??" Sa hon sluddrigt. Jag tog undan hennes hår från hennes ansikte.

"Yeah, you have." Sa jag och log.

"One moree!" Sa hon till killen i baren och han nickade och försvann. Han kom strax tillbaka och hade med sig två glas. Hon svepte ena och skulle precis ta andra när jag stoppade henne.

"Honey, maybe you should'nt drink anymore." sa jag. Jag ville inte att hon skulle bli mer full.

"What??" Sluddrade hon fram. Hon gick av från mitt knä. "I wanna drink and that's what Im going to do!" Hon skrek argt till mig.

"No, baby, please." Sa jag och drog undan glaset. Hon tog glaset igen och jag höll om henne lätt eftersom jag verkligen inte ville att hon skulle dricka mer. Hon slet sig ut mig grepp och svepte ner glaset. Hon var arg.

"STOP! YOU CAN'T TELL ME WHAT TO DO!!!" Skrek hon och sparkade hårt i ett bord.

Hon försvann plötsligt till dangolvet. Jag tittade runt om mig för att leta reda på någon av killarna. Det började bli sent och jag började förstå att Alicia behövde åka hem.

Jag virrade runt i folkfulla lokalen och letade efter Liam. Efter en stund hittade jag honom sittandes med Niall i en soffa. Liam var nykter och Niall verkade inte vara så berusad heller.

"Hi guys." sa jag. "Alicia is kind of waisted and I think I wanna go home with her. Can you help me find her?"

"Yeah of course." Sa Liam och båda ställde sig upp. Vi irrade runt bland de dansande människorna. Niall och Liam stod och pratade när jag hörde det. Hela kroppen frös till is när jag hörde det.

"Stop! I have a boyfriend! GET YOUR HANDS OF ME!" Jag vände mig sakta om och kände hur ilskan tog över. Där stod min fina ängel och pressades upp mot en vägg utav en äcklig stor idiot. Han hade sina händer över hela henne och jag såg hur hon var nära till tårar. Han kladdade över hela henne och tryckte henne mot väggen så hon inte kunde komma loss. Hon skrek till av rädsla. "Zaaaayn!"




Dålig update!!! JAG VET :( Förlåt, men nu blir det iaf lite drama! :) kommentera!

Kapitel 18

 

Tidigare samma kväll, Melanies perspektiv:

Jag tog upp mobilen och skrev ett sms, What are you doing?? I have like really boring! xxx. Jag hoppades att Alex skulle svara. Jag ville göra något ikväll!

Jag gick ut till vardagsrummet och satte mig bredvid Alicia.

"Jag har tråkigt..." Sa jag och visste att hon var ointresserad. Hon satt och tittade på något gammalt dåligt Sweet Sixteen avsnitt.

"Låter kul..." Sa hon ironiskt. "Du, killarna kommer ikväll så du får hålla dig på rummet om du ska vara hemma."

"WHAT??? Kommer de hit??! Omg..." Hon skrattade åt mig.

"Chilla, sis." Sa hon avslappnat. Hur kunde hon vara så lugn??

"Det förklarar all öl..." Sa jag och tittade på bordet. "Aja, men jag ska fråga om Alex kan komma över och vi stannar i rummet." Jag ångrade precis vad jag sagt. Alicia flinade.

"Ahaa bara ni tar det lugnt så..." Hon älskade att driva med mig. Jag skakade på huvudet.

"Neeej, inte så.....!"

"Men du gillar honom, va?" sa hon lite mer seriöst. Jag nickade till svar. Jag ville ju inte ljuga. Jag tog upp mobilen och såg att jag fått svar. I have really boring too! Wanna hang out? xx. Jag skickade snabbt, Ofc, come here! You can come whenever you want! xxx. Han svarade snabbt att han skulle komma om några minuter.

Jag gick in på rummet och tog bort lite kläder som låg utspridda på golvet. När det såg snyggt och prydligt ut så hörde jag hur det plingade på dörren. Jag sprang dit och haltade snabbt när jag hörde Alicia ropa.

"Du får skylla dig själv om det där inte är Alex!" Hon skrattade. Jag frös och blev rädd att killarna skulle stå på andra sidan dörren. Jag drog försiktigt ner handtaget och öppnade dörren. Jag pustade ut när jag såg att det var Alex som kom in.

"Hi babe." Sa han.

"Hi cutie." Svarade jag och kramade om honom. Hans famn var varm och härlig. Vi stod en lång stund och bara kramades. Tillslut särade vi på oss och gick till mitt rum.

Jag satte mig vid sminkbordet och han i sängen. Vi började prata och jag började måla mina naglar med ett blått nagellack. Det var så lätt att prata med Alex, allt kom liksom bara.

När vi tillslut fick tråkigt så la vi oss i sängen och satte på Dear John. Jag la mig i hans öppna armar och myste ner mig. Jag kunde ligga där dag ut och dag in. Musik började spelas i rummet bredvid och jag suckade högt. Vad håller de på med egentligen?? Alex skrattade åt mig.

Jag tittade upp på hans perfekta ansikte, där jag låg i hans famn. Jag la handen i hans nacke och började leka med hans hår. Det var så mjukt. Jag tittade på filmen men fortsatte snurra hans korta hår runt min fingerspetts.

När filmen var slut hade musiken tystnat och vi hörde inget prat. Vi bestämde oss för att gå ut och titta om de hade gått. När vi såg att rummet var tomt gick vi till köket och fixade chips och cola och satte oss framför tven.

"Oh, wait... I want popcorn!" Han nickade som svar till mig. Jag gick ut till köket och satte in ett packet i mikron. Jag satte mig på en stol och tog upp min gamla knappmobil. Jag kom på att jag inte har hört av mig till Linn och Engla på länge så jag öppnade ett nytt sms. Hi babes!! VAS HAPPENIN? Hur är det? :) Vad händer i svenneland? PUSS!, skrev jag och klickade på skicka. Jag satte och klickade runt bland gamla sms på mobilen och glömde helt bort popkornen. Plötsligt mindes jag och drog ut de svart, brända popkornen från mikron.

"Fan!!" Sa jag halvhögt för mig själv. Jag la in ett nytt packet och hörde steg bakom mig. Jag kände hur två armar omfamnade mig bakifrån. Han släppte mig lite och jag vände mig mot honom. Jag log med hela ansiktet. Jag la armarna runt hans mage och han gjorde detsamma runt mina höfter. Jag lutade huvudet emot hans överkropp och han lutade sitt huvud mot mitt.

Vi gick ut till soffan och myste ner oss bredvid varandra. Jag la mig i hans famn och han strök sin hand över mitt hår.

"You'r beautiful. You know that?" sa Alex med sin hesa brittiska röst. Jag tittade upp på honom och såg hans underbara leende.

"No im not." Sa jag och rodnade. Jag fnissade.

"You really are. Ever since I first met you, I thought you were the prettiest girl in the world." Jag frös. Driver han med mig?? JAG? Mina kinder hettades upp mer. Jag kände hur hela jag var en tomat.

"Aww, Alex! That's the sweetest thing someone ever told me!" Jag slängde mina armar runt honom och kramade om honom hårt. "You are the cutest thing on earth!"

Han log och tog mitt ansikte närmare hans. Han smekte mig lätt på kinden. Jag tog min hand i hans hår och tog huvudet ännu närmare. Nu händer det, var det enda jag kunde tänka. Vi log och tittade på varandra. Jag slöt ögonen och kände hans läppar emot mina. Jag fick en härlig stöt genom hela kroppen. Världen vändes uppochner och vi svävade på moln. Det här var världens bästa känsla. Det var inte som någon annan kyss, den här var hundra gånger bättre. Våra tungor lekte med varandra och jag kände hur han log. Vi särades och kramade varandra.

Strax där efter insåg vi att klockan var mycket och Alex drog sig hem. V behövde inte fråga varandra om vi skulle ses snart för våra blickar sa allt. Han var perfekt. När han gick ut genom dörren bäddade jag ner mig i sängen. Klockan var 00.35. Vad gör Mel och killarna egentligen? Borde de inte komma hem snart?


Kapitel 17

 

Zayns perspektiv:

Jag stängde dörren till Alicia och tog hissen ner. Jag slog Louis nummer och han svarade snabbt.

"Yeeelow." Hördes det på andra sidan.

"Hi man."

"Oh, Zayn how is everthing? Is she okey? What happend?" Hans röst blev orolig.

"It went well, I tell you about it later. Can you come and pick me up?"

"Yeah, im going now."

"Thanks, bye." Vi la på.

Jag väntade innanför porten eftersom jag inte ville bli påhoppad av fansen just nu. Jag älskar de men ibland blir det lite mycket. Fast just nu mår jag bra. Jag var glad, livet var härligt.

Jag tog upp mobilen och gjorde en tweet. Life is good and im feeling awesome. Jag satte mig på en bänk som stod i rummet. Jag väntade en liten stund och sen såg jag en bekant bil komma längst med vägen utanför. Jag gick ut och satte mig i bilen.

"Heyyy."

"Hi Louis." Vi log mot varandra.

"Tell me now!" Han såg ut som en litet, nyfiket barn.

"Uhmm, yeah. I came there and she was upset and stuff. I calmed her down and she forgot all the bad stuff yesterday. We saw some movies and she just fell asleep in my arms." Jag ville inte tänka på hennes ansikte när hon grät.

"What was wrong then?" Sa Louis intresserat. Det var skönt att han alltid lyssnade på vad man sa.

"Uhhmm.. Everthing.. It's so complicated. But she was much better today." Jag fick ett stort leende på läpparna när jag tänkte på vad vi hade gjort. Jag tittade ner för att försöka dölja det för Louis, vilket egentligen var meningslöst eftersom han såg direkt.

"So... did something happen today? Han log slugt. Jag tittade ner och ryckte på axlarna. "You hooked up, right?" Jag tittade bort och småskrattade.

"Haha, that's non of your business." Han förstod. "So, what are you and the lads doing tonight?"

"We have not plan anything. Your going to be with, Alicia?" Jag nickade.

"Yeah I think so." sa jag och knäppte av bältet. Vi var framme vid våra lägenheter på andra sidan stan. Det var inte särskilt långt bort men liksom på andra sidan centrum. Jag öppnade bildörren på Louis fina, lyxbil och gick ut.

Vi gick i tystnade upp för trapporna i det städade trapphuset.

"I'll come over to you in like ten minutes or something." Louis nickade till svar. Vi gick olika vägar och jag steg in i min lägenhet. Precis som jag lämnade den. Jag brukade alltid kolla så ingen vart i den när jag varit borta eftersom någon av killarna alltid brukade komma och sno kläder eller något.

Jag gick in till min garderob och tog fram en väska. Jag började packa ner lite saker och bytte om till ett par bruna chinos och en vanlig, grå t-shirt. Min smssingnal pep till ifrån fickan där min mobil låg. Jag tog upp den. You and the lads maybe wanna hang out here tonight?xx, stod det i smset. Det var från Alicia. Jag svarade att jag skulle höra med killarna och så gick jag in i mitt stora badrum.

Jag tittade mig i spegeln och skrämdes utav synen. Mitt hår var rufsigt och låg konstigt på mitt huvud. Jag tog upp en burk vax och började fixa det som jag alltid gjorde. Jag lät det var lite rufsigt och var inte jätte noga. Jag stoppade ner vaxet och de sista grejerna i väskan. När jag skulle lägga ner min svarta tjocktröja var den inte där jag vet att jag lagt den. Jag visste att de hade varit här och tagit något!

Jag sprang ut ur min lägenhet och in i Louis och Harrys.

"Have you taken my black hoodie??!" Skrek jag när jag kom innanför dörren. Jag gick in till deras vardagsrum där de och Niall satt.

"I have'nt!" Sa Louis och Harry samtidigt. Jag tittade på Niall som satt som stum i fåtöljen med MIN svarta tjocktröja på sig.

"Ahh... Why do you guys allways do this when im gone??" sa jag irriterat. Alla tre satt och skamset tittade ner i marken.

"I just thought I could borrow it..." Började Niall.

"Yeah, yeah... Ask me the next time." Jag satte mig i mellan Harry och Niall i den bruna soffan. Jag orkade inte hänga upp mig på det och bestämde mig för att ta en annan hoodie. "Alicia wondered if you wanna hang out tonight at hers?"

"Yeah, we have nothing to do anyway. That's sounds great." Sa Harry.

Harry gick och hämtade Kinamat vid en affär nära oss som vi delade på. Jag var utsvulten och glufsade i mig maten.

När vi ätit upp gick jag upp till Liam för att kolla om han skulle med. Jag knackade på och han kom och öppnade dörren.

"Hey man." Sa Liam. "How was everything with Alicia?"

"It went well. Me and the boys where just going to her, wanna come?"

"Yes, of course." Sa han och tog på sig jackan. Vi gick ner till Louis bil och satte oss alla i den. Vi rullade ut på vägen. Jag skickade ett sms till Alicia och sa att vi snart var där.

Vi var strax framme vid lägenheten och alla följde efter mig in i hissen.

 

 

Alicias perspektiv:

Det plingade på dörren och jag hoppade upp från soffan och gick och öppna. Som förväntat stod det tre välbekanta killar utanför. Jag blev lite nervös när jag tänkte på att självaste One Direction skulle komma in i min lägenhet, men jag visade det inte.

"Hey guys!" sa jag och lät de komma in.

"Hi." svarade alla. Zayn kom fram och kysste mig lätt på munnen. Jag blev lite generad och rodnade. Det kändes pinsamt att liksom alla andra liksom såg och sånt. Men Zayn såg bara stolt ut. Jag kramade de andra killarna och vi gick in i vardagsrummet.

"I bought some beer, so go ahead a take one."Jag pekade på bordet där det stod några flaskor. Alla satte sig ner i soffan och tog varsin förutom Liam.

"I cant drink. I only got one kidney." sa Liam.

"Oh, sorry. I can get you some coke if you want?" sa jag och ställde mig upp. Han nickade till svar. Jag gick ut till köket och tog fram en flaska och ett glas. Jag gick in till de andra och gav Liam det. Han tackade. Vi började snabbt prata om något och alla var glada.

Vi skrattade och hade kul.

"Teach us swedish!" sa Niall plötsligt. "Roopmpah" skrek Louis. "Koooooottbullar!!" ropade Harry därefter. Jag skrattade.

"What do you wanna learn?" sa jag. De ryckte på axlarna.

"Beer!" Sa Louis och tittade på ölen han hade i handen. De tittade spänt på mig."Öl." Alla började garva. "What??"

"That's impossible to say!" Jag skrattade.

"Okey, We start with something easy." De nickade. "Jag är cool." De sa efter mig. "Jaaeeg er cool. What does it mean?" Jag flinade åt deras dåliga svenska. "I am cool."

Vi fortsatte en lång stund och jag lärde de att säga vad de hette och andra roliga grejer.

Efter ett tag så satte jag på hög musik och började dansa.

"I'VE GOT AN IDEA!" skrek jag plötsligt och slutade dansa. Alla tittade på mig som frågetecken. "Let's go out to some club or something!! I have'nt done that since i moved here!!"

"Yeah, awesome idea!" Sa Louis och log. De andra höll med. Även Liam, han sa att han ville hänga med och hålla koll på oss.

Jag behöver er hjälp!

Jag har ett problem...
Jag vet inte vad jag ska skriva om! Det är jättekonstigt för det känns som det typ är början av novellen och så...
Men jag kommer inte på något dramatiskt eller roligt...
Jag funderar på att skriva mer om Mel och Alex, men det kanske är tråkigt eftersom det är en 1D novell??
Jag behöver verkligen era råd!
Ska jag skriva om Mel och Alex? Mer om Zayn och Alicia, isf vad? Ska jag ta in en ny karaktär?


Snälla kommentera nu! Jag ser ju på statistiken att det faktiskt är folk som läser, så ni behöver inte vara blyga, kommenteraaaa! <3

Kapitel 16

 

Alicias perspektiv:

Jag vaknade och märkte hur jag låg i Zayns famn. Jag log för mig själv när jag såg hur han låg där och sov.

Jag smet ur hans armar och smög ut till köket. Jag tog en liten macka och en kaffe kopp. Sedan gick jag ut till ballkongen och tände en cigg. Jag tog ett bloss och pustade ut. Det var skönt, jag behövde det verkligen. Jag satte mig på en av stolarna. Jag ryckte till när jag såg Zayn i dörrkarmen.

"Oh, good morning. Im sorry..." Sa jag och menade ciggen.

"Morning, do you smoke?" Sa han förvånat.

"Uhmm.. yeah, I started many years ago. I've tried to stop a million times but i just cant..." Jag tittade nr i marken skamset.

"Yeah, I know..." Sa han och tog upp ett ciggaretpacket. Va?

"What, do you smoke to?" frågade jag förvånat.

"Yeah..." Sa han och tände en. Jag hade ingen aning. Han ställde sig och lutade emot räcket och jag gick och ställde mig bredvid han. Vi stod och pratade ett tag. Jag kunde inte låta bli att le när jag såg hans ansikte. Han va perfekt. Sedan gick jag in till mitt rum.

Jag tog av mig pyjamasen och bytte om till mina underkläder. Jag skulle precis gå in till garderoben och välja kläder när jag hör steg bakom mig och hur dörren stängdes in till mitt rum. Jag log för mig själv och vände mig om och fick se Zayn. Han spände blicken på min kropp och bet sig i underläppen. Där stod jag i mina blåa spets underkläder inför Zayn som jag nog omedvetet velat från början. Han tittade generat ner i marken.

"Uhhmm... eh.. Im sorr..." började han. Jag log lekfullt och tog mig nära honom. Han tystnade när han såg mig igen. Han bet sig i läppen igen och hans blick gick upp och ner på mig.

Jag drogs sakta mot honom. Jag hoppade på honom med en vild kyss, som snart övergick till mer. Han drog mig till honom och la armarna runt mig. Vi drogs till varandra som magneter. Jag ville ha honom.

Han backade mig till sängen och vi la oss ner. Jag kunde inte få nog av honom, jag var inte rädd. Hans händer gled över min kropp och mina över hans. Jag drog av honom tröjan och kysste hans fantastiske överkropp. Han kysste mig i nacken och jag rös. Han drog av sig byxorna.

"You wanna do this now?" viskade han i mitt öra med en hes röst.

"Of course." Viskade jag tillbaka och log.

 

*

Hjärtat slog hårt efter vad som nyss hänt.

"That was great." Sa Zayn som låg bredvid mig under täcket.

"Mm..." Sa jag och log. Det kanske inte var världens romantiskaste men, who cares? Det var inte första gången för mig och jag förstod att det inte var det för Zayn heller.

Jag pussade honom lätt på munnen och gick upp från sängen och tog på mig lite chillkläder. Zayn var snabbt uppe efter mig och klädde också på sig.

"Babe, can I just go and get some new clothes at home? I'll come back after." sa Zayn. Jag nickade och kysste honom snabbt. Han försvann ut ur lägenheten. Jag satte upp håret i en knut och gick ut till vardagsrummet.

Jag fick snabbt tråkigt och bestämde mig för att titta om Melanie var hemma. Jag gick mot hennes rum i andra sidan längenheten, tack och lov för det med tanke på vad jag gjorde för en stund sen. Jag knackade och öppnade direkt dörren utan att vänta på svar. Jag slogs av en syn jag inte var beredd på...

 

Tidigare, Melanies perspektiv:

Jag vaknade sömnigt och tittade mig bredvid mig. Han låg kvar där, bredvid mig. Jag tittade på hans vackra ansikte när han snusade så sött.

Jag smög upp och gick på toa och borstade tänderna. Jag gick ut till sovrummet och satte mig på sängkanten. Han vaknade till och tittade på mig.

"Oh... what..." Började han. "Did I sleep here?? What time is it?" Han såg stressad ut. Han satte sig upp.

"Yes, Eleven in the morning. " Jag fnittrade till.

"Oh fuck... My mom is going to kill me..." sa han och tog upp mobilen och började skriva ett sms.

"Im sorry, Alex." Sa jag och satte mig bredvid honom.

"No, it's not your fault. I just texted her. She will understand." Han log mot mig. "I should probably get going now." Han tittade mig djupt i ögonen och satt kvar. Han förtrollade mig med den där blicken.

Vi satte oss närmare varandra. Vi lutade oss båda sakta framemot emot varandra. Jag var några centimeter ifrån hans ansikte och slöt ögonen...

PANG! Så slogs dörren upp.

Jag slog upp ögonen och möttes av en lika förvånad Alex. Jag vänd blicken mot dörren och fick se min syster stå och gapa. Jag och Alex särade på oss. Det verkar som det inte bara var jag och Alex som vart chockade...

"WHAT ARE YOU DOING?" Röt jag argt till henne.

"VADFAN MEL! Vad gör HAN här? SOV HAN HÄR??" Jag blängde på henne.

"Ja, hurså?? Knacka nästa gång!!!" Jag ställde mig upp och försökte skuffa ut henne.

"Jag gjorde de, eller..." Hon stannade envist kvar. "So, should'nt you introduce me to this boy, Mel?" Sa hon och jag kände hur det hettade på kinderna. Typiskt henne att vara tvungen att va pinsam. Jag tittade på Alex som satt på sängen. Han såg ut som ett frågetecken. Antagligen hängde han upp sig på svenskan.

"Hm...." Röt jag argt. "This is Alex, Alex, this Alicia." Alicia gick fram till honom och tog i hand. Hon flinade slugt. Jag ville bara att hon skulle ut från mitt fucking rum!

"So, tell me about you, Alex. Are you a good guy?" Frågade Alicia och stirrade på honom. Hon gjorde allt för att göra det pinsamt för oss.

"Uhhmm.." Började Alex men jag avbröt honom. Han tittade ner i marken och kliade sig i huvudet.

"Oh, no, no Alicia. This can wait..." Sa jag och skjutsade bort henne mot dörren. "Alex is in a hurry!" Hon skakade på huvudet.

"Did'nt seem like that when I came in the room..." hon flinade.

"GET OUT!" skrek jag.

"Chill sis... im leaving now!" hon och gick ut ur rummet. Jag pustade ut.

"Im sorry... She is so embarrassing..." Sa jag och tittade ner i marken.

"No.. It's nothing! I really have too go now." Han gav mig en snabb kram "I'll call you later. Bye beautiful." Jag vinkade åt honom när han gick ut ur dörren.

Åhh..... varför skulle Alicia komma och förstöra allt???!



Förlåt har glöm att skriva!
Vad tycker ni? Tycker ni Alicia och Mel går fort fram kanske?

Kapitel 15

 

Tidigare samma dag, Melanies perspektiv:

Den senaste veckan hade jag och Alex träffats flera gånger. Några gånger med de andra och några gånger själva. Jag har märkt hur vi har flörtat med varandra i smyg hela tiden men det har inte hänt något mer.

Han var verkligen typ världens bästa kille! Han var otroligt snäll och omtänksam och lyssnade alltid när jag pratade. Jag hoppades han var intresserad av mig.

Idag skulle jag och han träffas och gå ner till stan.

Jag gick upp och tog en snabb dusch och torkade håret snabbt. Jag tog på mig ett av tusen par av mina slitna jeansshorts, absolut mitt favoritplagg på sommaren. Och till det tog jag en stor grå långärmadtröja där det stod Fly High och drog upp ärmarna. Jag tog lite puder och lite mascara. Jag lät håret vara lite halvlockigt som det alltid var. Jag tog på mig några ringar och mina svarta converse och sedan gick jag ut.

Jag skulle möta honom hemma hos honom så jag gick dit och väntade utanför porten. Jag såg honom komma ner efter någon minut. Han hade en röd skjorta, mörka jeans och en svart keps med röda detaljer på. Han gick igenom porten och såg mig. Han hade med sig sin longboard.

"Hey babe." Sa han och kramade om mig länge.

"Hi beautiful." Jag log mot honom.

"So, what do you wanna do today?". Jag funderade.

"I don know. Can we go to the park?" Han log och tittade ner.

"Yeah, of course." Jag log mot honom. "Uhhm, so you wanna ride on the longboard with me?" Jag nickade. "Okey, I show you how to do it." Han hoppade på brädan och körde långsamt och jag gick efter.

"You have to stand very still and dont sway or something because then your goning to turn." Berättade han medan han visade. Jag hade åkt longboard förut men det sa jag aldrig. "I kick, so you can just stand still." Han stannade och jag nickade. Han hjälpte mig att ställa mig på brädan och han ställde sig tätt bakom mig. Han tog armarna runt min midja och jag rös. Han började sparka och jag försökte fokuserade på att hålla mig still och inte på att han stod och kramade mig bakifrån. Jag log. Jag tappade kontrollen och råka svänga lite.

"Oh, sorry!" Sa jag och fnittrade.

"No worry." Sa han och skratta lite. Han ställde sig bakom mig och kramade om mig och började sparka igen.

Vi var strax där efter framme i parken. Jag vill inte sluta. Vi gick en stund och bara prata. Sedan blev jag sugen på glass så vi gick till en lite kiosk och köpte varsin. Hon tog sin glass och duttade på min näsa.

"Haha, Why did you do that for?" Frågade jag och fnittrade.

"Now your sweet!" Sa han och blinka med ena ögat.

"So I was'nt that before?" Sa jag och låtsades bli ledsen.

"Of course!" Sa han och skrattade. Jag duttade min glass på hans näsa. Han skrattade. "So am I also sweet now?".

"You were that even before!" Sa jag flörtigt men ändå skämtsamt. Han lipade busigt åt mig. Jag tog på mig hans keps och han lät mig ha den.

"Here, teach me!" Sa jag och tog hans longboard. Han ställde sig upp. Vi gick till en bra plats där det fanns mycket yta.

"I'll teach you, but you have too be carefull! I dont want you to get hurt." Jag blev varm och log. Jag nickade. Jag la ner longboarden och klev upp med ena benet. Det var vingligt.

"Here, Hold on to me." han ställde sig framför brädan och jag tog armarna runt honom. Det var inte som en kram, jag höll bara runt hans axlar, tyvärr men det var ändå mysigt. Vi höll på i flera timmar och hade jätte roligt. Det blev bara mörkare och senare ute. Tillslut kunde jag åka ganska bra själv.

"This is really fun!" Sa jag glatt när jag åkte runt i parken.

"You should get one of your own." sa Alex gulligt, inte spydigt på något sätt. "It's getting late... Maybe we should'nt be here..."

"Nooooo! I dont wanna go home." Sa jag och lät som en liten unge.

"Me neither. We can watch a movie or something?" Han log och tittade mig i ögonen.

"Yeah we can be at my place. But we have too sneak in, okey?" Han nickade och log busigt. Vi åkte hem till mig och tog hissen upp till längenheten. Jag satte ett finger för munnen för att han skulle vara tyst. Jag ville inte att Alicia skulle vara på oss och massa. Jag tog sakta ner handtaget och kikade in. Det var tomt. Vi smög snabbt till mitt sovrum och stängde dörren.

Vi satte oss i sängen och tog på en film på min dator. Jag la huvudet på hans axel. När filmen var slut hade han somnat. Han var så fin när han sov. Jag gick o bytte om till pyjamas och tog täcket över oss och så la jag mig hos honom. Jag märkte hur jag märkte hur jag fortfarande hade på mig hans keps, så jag la den på nattduksbordet. Hoppas han inte blir arg för att jag inte väcker honom. Men jag ville att han skulle sova hos mig. Jag ville inte att stunden skulle ta slut.





Ett lite slarvigt kapitel! Ajaa enjoyyyy

Kapitel 14

Alicias perspektiv:

Jag hörde hur ytterdörren stängdes och jag pustade ut. Allt snurrade i skallen.

Det var fel av mig att behandla Zayn som jag gjorde. Han hade inte gjort något fel. Men han skrämde mig när han såg att något var fel med mig. Ingen har någonsin sätt genom mitt skal på samma sätt som han gjorde idag. Hur kunde han se mitt skådespeleri? Hur kunde han se att jag inte var okej?? Jag har alltid kunnat övertygat folk om att jag var okej, men varför funkade det inte nu?

Det gjorde mig arg och frustrerad. Men det var inte rätt att skrika på honom.

Jag gick och tog en dusch. Det här är det bästa. Det kommer aldrig funka. Jag kan inte vara tillsammans med någon igen, inte efter det där. Fast jag vill vara med Zayn, han gör mig trygg. Men jag kan inte. Tänk om samma sak skulle hända med oss? Eller om han skulle få veta om allt i mitt förflutna. Jag är inte bra för honom.

Jag sprang till sovrummet och slängde mig på sängen. Minnena från dagen spelades om och om i huvudet igen. Jag kunde inte sluta tänka på smset.

Jag låg vaken i flera timmar. Det snurrade i huvudet och jag hade ont i magen. Kunde jag inte bara sluta tänka?

Jag gick upp och tittade på Mel sov sedan sprang jag in i badrummet och låste om mig. Hela huvudet snurrade och jag var yr. Jag tog fram en rakhyvel och satte den mot armen där jag hade många gamla lång-smala ärr och sedan gjorde jag det jag sagt att jag aldrig ska göra igen. Jag kände hur hela jag blev tom.

All smärta inom mig gick bort och allt jag kände var hur armen bultade. Huvudet blev tomt på tankar. Blodet bara rann och rann...

Jag tog en handduk och virade runt armen så det inte skulle komma på golvet. Jag sprang till sängen igen och somnade snart.

 

Jag vaknade av att min arm värkte. Klockan visade 13.30. Jag brydde mig inte om att det var sent, jag hade ju ändå inte andledning att gå upp.

Efter att jag legat i sängen en halv timme gick jag tillslut upp. Jag gick ut till köket och hoppades på att Melanie var ute, vilket hon var. Jag fixade en macka och satte mig framför tven. Jag kunde inte tänka på vad som spelades på skärmen, jag tänkte bara på att jag ville titta min mobil. Sakta tog jag upp den. Tänk om jag hade fått mer sms utav Han(han som smsade igår). Tänk om han skulle hota mig?

Jag tryckte sakta på mobilen och skärmen lös upp. Två nya sms från Zayn. Jag pustade ut men sedan blev jag orolig igen om vad han har skrivit. Jag öppnade första smset. Alicia, dont forget what you promised me yesterday! Jag ville prata med Zayn, jag ville krama Zayn och bara vara i hans famn. Men jag kunde inte. Jag blev arg igen. Varför ska allt vara så jävla svårt??! Jag öppnade andra smset. Alicia! You have to call me so I know your all right! Jag tvingade mina fingrar att trycka på Svara.

Motvilligt skrev mina fingrar, I cant call you Zayn. I cant talk to you again. Im not gonna pretend, this is too hard. I dont wanna be in this hard world. Please forget me. Jag klickade på skicka och ångrade mig snabbt. Jag kände mig kluven. Jag kände hur ilskan bubblade i mig själv och sprang in till boxningssäcken i garderoben jag tog på mig handskarna och slog några gånger. Smärtan i armen tog över. Jag provade att slå några gånger till, men det gick inte. Jag ville bara skrika av smärta.

Jag sjunk sakta ner till golvet och kände hur tårar började bildas. NEJ!!! Jag kan inte gråta!!! Jag skrek och kände hur det började rinna ner för mina kinder. Jag snyftade och slog med den armen jag inte hade ont i, i marken.

Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag låg kvar på golvet och bara grät. Jag tror inte har gråtit på ett och ett halvt år, men nu låg jag här. Jag ville ha Zayn hos mig. Fuck allt annat, jag vill vara i hans trygga famn. Men nu är det försent!

Jag tog bort handduken jag snörpt runt armen. Hela den var blodig. Jag slängde iväg den och tittade på det stora såret. Blodet hade torkat. Det var stort och obehagligt att titta på.

Jag satt där i vad om verkade som år, men som egentligen var ungefär en timme. Sen plötsligt hörde jag hur dörren i hallen gick upp och stängdes. Jag tystnade lite för jag ville inte att Melanie skulle se mig såhär. Jag ville att hon skulle tro att jag var någon annanstans. Tårarna fortsatte rinna.

Jag tittade upp och mötte Zayns bruna tårfyllda ögon. Jag hade inte orken att vara förvånad så jag tittade bara ner. Jag satte händerna för ansiktet och kunde inte stoppa tårarna.

"Alicia!! What is it??" sa han desperat. "What has happend to you??" han röst sprack. Jag vågade inte titta på honom.

"Im sorry..." Snyftade jag. Han tog ett steg närmare.

"What?"

"Im sorry Zayn." viskade jag nästan mellan gråten. "You should'nt see me like this." Jag kände hur gråten tog över mer och mer och blev kraftigare. Tillslut skrek jag nästan.

Jag kände hur en hand förde bort håret från mitt ansikte. Jag tog bort mina händer och försökte torka bort mina tårar, men de var för många. Zayn tog upp mitt ansikte och torkade bort en av tusen tårar. Sedan satte han sig bredvid mig och tog in mig i hans famn. Jag kände hans doft och jag kände mig hemma. Det är här jag ska vara.

Jag satt där och bara grät i Zayns famn som ett litet barn en lång stund.

Han tog upp mig i hans armar och bar in mig till sängen. Han hämtade papper att torka ögonen med och ett tofs så jag kunde få bort håret. Han la sig bredvid mig i sängen och höll om mig. Jag la mitt huvud på hans axel.

Efter en stund kände jag hur gråten började ta slut och jag började slappna av mer. Zayn strök mitt hår lugnande.

"I dont fell like talking, but I just wanna say that none of this is your fault, Zayn. It's my own fault..." Jag kände hur jag ville börja gråta igen men Zayn tystade ner mig. Han tog lite papper, blötte det och började göra rent mitt sår på armen. Jag ville inte att Zayn skulle se det, jag skämdes över det. Men han frågade inget om det vilket var lättande. Han förstod.

Efter flera timmar var jag lugn och kände mig redo att gå vidare. Jag satte mig upp och tittade in i hans ögon.

"Zayn, Im so sorry for all of this. It's just so hard. Im not myself right now. I never cry but there is just too much now. There is so much you dont know about me. My past. And i want to tell you all of it. But I... Can't." Tvingade jag fram. Han nickade.

"You can trust me, Alicia. I dont care about your past. Past is past. All I know is that I relly like you, Alicia and Im not going anywhere. Im not gonna leave you. Im not afraid." Det tog en stund för mig att ta in vad han sagt.

"You know, it's like line, in my head, of what I can tell people and what i cant tell. And I have already told you too much. I want to tell you more but I cant." han tog min hand. "And you make me afraid. So damn terrified!"

"Why?" Han såg förvirrad ut.

"Im starting to fall for you, Zayn. I can't do that. It's gonna end up hurting us both." Jag slog ner blicken.

"No! It does'nt have to be like that. Trust me, Alicia. Let me in." Han tog sin hand på min haka och tog upp mitt huvud så jag tittade honom i ögonen.

"Im goning to try. Try, for you." Jag tittade in i de djupa ögonen. "Can you please take mind somewhere else now?" Sa jag och log snett. Han nickade.

Vi gick till tven och satte på en film. Jag kom på andra tankar och blev på bättre humör. När filmen var slut gick vi in till sovrummet och jag bytte om till pyjamas. Zayn skulle precis gå men jag stannade honom.

"Please, stay." sa jag svagt.

"Anything for you, honey. I promise to never leave you." Sa han och drog in mig i en kram.

Jag somnade i Zayns famn med en sista tanke, Snälla låt det här funka.



Det här var absolut det svåraste kapitel att skriva. Jobbigt att skriva sånt här liksom...
Den här vill jag ha kommentarer på!
Vad tycker ni?

Kapitel 13

En vecka senare, Alicias perspektiv:

Jag och Zayn hade umgåtts hela tiden då han inte hade jobbat de senaste dagarna. Jag känner mig trygg med honom.

Jag tittade på klockan, 12.00. Zayn skulle ringa mig när han slutat, vilket var om tre timmar, så skulle vi ses efter det. Det var Zayns sista jobbdag idag, sedan skulle han och resten av bandet ha ledigt i två månader. Jag log när jag tänkte på det. Bandet var medvetna om att jag och Zayn... "umgicks" ofta nu förtiden men fansen visste inget om det.

Jag gick och kollade min mobil om jag hade fått något sms. Mitt hjärta stannade upp när jag tittade på skärmen. Osparat nummer, Vad fan är det jag hör om att du flyttat till England?? Tror du att du bara kan lämna allt eller??! Din jävla hora.

Jag kände hur hela huvudet blev suddigt. Jag visste exakt vem det var ifrån. Jag ville inte minnas. Jag slängde iväg mobilen.

Jag blev arg och sparkade det hårdaste jag kunde i soffan. Jag slängde mig ner tankelöst i den och tryckte en kudde mot ansiktet. Låt honom inte ta över igen! Börja inte gråta!

Jag sprang in i garderoben och bytte om till ett pösigt linne och ett par mjukisbyxor och satte i hörlurarna till min ipod i öronen och höjde volymen till högst. Jag satte på mig boxningshandskarna och började slå på boxningssäcken som hängde i hörnet utav garderoben.

Jag hade fixat säcken dagarna när vi flyttade in. Jag känner mig fri när jag boxas, jag behöver liksom inte tänka. När jag var yngre gick jag i boxning i flera år men tillslut tog allt festandet över.

Det är ett bra sätt att få ut min ilska. Jag är inte riktigt som alla andra tjejer när jag blir arg. Jag har lätt att bli väldigt våldsam. Det skapade problem för mig i skolan så tillslut satte de mig i en boxningsklass.

Jag slog och slog och slog. Jag tänkte bara på hur jag slog honom i ansiktet. Jag tänkte inte alls.

Jag kände hur svetten rann ner för pannan. Jag stannade inte för att jag tyckte det var jobbigt, jag fortsatte. Jag slog och slog och tänkte inte på tid eller rum.

Jag ville bara bort. nu!

 

Zayns perspektiv:

Jag gick ut genom dörrarna till studion för att ring Alicia. Jag och killarna skulle åka hem alldeles strax.

Signalerna gick och gick och gick men det kom inget svar. Jag ringde igen, och igen, men lyckades inte få svar.

"Ey man, what are you doing?" Frågade Niall som kom bakom mig.

"Uhhmm, im trying to contact Alicia but she dont answer her phone." svarade jag.

"Maybe she's just taking a walk and forgot her phone or something?"

"Yeah, probably. " Vi satte oss i bilen och åkte mot våra lägenheter. Jag tog upp mobilen och skickade iväg ett sms till Alicia. Sweetie, what are you doing? Call me! xxx.

Jag fick inget svar. Jag gick in till min lägenhet och satte mig vid tven. Jag tittade på klockan och såg att det snart hade gått en timme sen jag ringde henne. Jag provade två gånger till utan mening. Baby, why are'nt you answering any of my calls? Is somthing wrong? skrev jag till henne. Jag började bli orolig att jag hade gjort henne upprörd igår eller något. Jag ville verkligen inte klanta till det vi hade. Jag blev mer och mer orolig och klockan blev bara mer och mer.

Jag gick ner en trappa och knackade på Louis och Harrys lägenhet. Louis öppnade. "Vas happnin Zayn?"

"Eh, Louis..." jag var seriös så han skulle förstå läget. Han tittade förvirrat på mig. "Eh, could you give me a ride to Alicias house?"

"Of course, is something wrong? You seem upset.". Han fick en orolig blick.

"I dunno. She's not answering on any of my calls or text." han titta allvarligt på mig och satte på sig jackan. Vi gick ner till bilen.

"Im worried. What if i have done something? Or what if something has happend to her??" Jag kände hur min röst blev desperat.

"It will all be fine, Zayn." Sa Louis lugnande. När vi väl var framme vågade jag knappt gå ur bilen. "Just text me, and i will come" Jag nickade tacksamt och steg ur bilen.

Jag gick nervöst in i hissen och tog den till högsta våningen. Jag knackade på dörren och väntade, men den öppnades aldrig och jag kände hur oron steg inom mig. Jag knackade igen och igen.

Jag kände på handtaget, det var upplåst. Jag gick in i lägenheten.

"Alicia?" Jag gick runt i köket sedan vardagsrummet och resten av lägenheten. Jag gick sista av allt in i hennes sovrum eftersom att jag var rädd att hon skulle vara där. Jag gick sakta in men det var tomt.

Jag satte mig på sängen och slog huvudet ner i händerna. plötsligt för jag hennes tunga andetag, flåsandes. Jag tittade mig runt i rummet och såg hur garderobsdörren stod på glänt. Jag sprang in i garderoben och fick en chock.

Där var hon. Helt svettig stod hon i bara mjukisbyxor och sport-bh och boxade säcken. Hon såg sliten och helt ursinnig ut. Hon slog vartenda slag med sådan ilska. Jag blev lättad att hon var här, oskadd men jag såg att något var fel. Hon hade hörlurar i öronen.

"Alicia!!" Skrek jag för att hon skulle höra mig. Hon vände sig om skrämt och stirrade på mig. Hon tog av sig lurarna.

"Zayn, what are you doing here??" frågade hon irriterat.

"You did'nt answer any of my calls and i got worried." sa jag osäkert. Hon tog en handduk och torkade bort svetten med. Hon verkade inte vilja svara mig.

"What time is it?"

"Five somthing! How long have you been doing this?"

"Since twelve." Jag tittade storögt på henne. Hennes ansikte var känslolöst. Hon gick förbi mig och ut i köket och tog fram ett glas vatten.

"What's wrong? What happend to our plans?" Hon satte på ett leende på läpparna. Jag såg att det var falskt.

"Oh, Im fine! Im so sorry i forgot about it! Im relly tired now so i dont think i can hang out today." Alla orden som kom ut ur hennes mun var fake. Hon var inte okej, något var fel.

"Alicia..." Jag försökte få ögonkontakt men hon tittade bara bort. "Something is wrong and I want you to tell me what it is." Hon la på leendet igen.

"No, no! Everything is all right!". Jag skakade på huvudet. Hon såg förvånad ut, som om jag skulle tro att det inte var något. "Zayn, im so tired, can you go now?" Hon sa det med den där helt fakade rösten.

"Babe, I can see that your hurt... What is it?" Hon tappade de falska leendet.

"Hurt, hah? Get out." Spottade hon fram. Jag stod stilla. "GET OUT!!" Skrek hon. Jag blev chockad. Allt jag ville var att hjälpa henne.

Hon knäppte händerna och ställde sig och frusta av ilska. Jag förstod inte vad som hände. Hon satte händerna för ansiktet så jag inte kunde se hennes ansikte.

"Please, Zayn. Just leave me. It's for the best." Sa hon när hon lugnat ner sig. Jag var helt förvirrad, jag visste inte vad jag skulle göra.

"If you promise to call me tomorrow?" Sa jag hoppfullt. Jag ville inte lämna henne men jag var tvungen.

"Yeah, yeah.." Jag tittade mig omkring. Ska jag gå nu eller? Jag gick fram till henne. Jag pussade hennes hår och sa:

"You know, you meen a lot to me.". Hennes grepp blev hårdare runt ansiktet.

Jag gick ut där ifrån och ringde Louis. Han kom och hämtade mig, han såg att något var fel men jag vägrade svara på någon av hans frågor. Jag gick bara upp till lägenheten och slängde mig på min säng.

Vad har jag gjort? Hur kunde jag göra såhär mot henne? Och om det inte var jag, vad var det då? Det snurrade i mitt huvud.

Kapitel 12

Tidigare, Melanies perspektiv:

När jag kom fram till Starbucks såg jag hur Jake och Vanessa stod och väntade. Jag gick fram till de och kramade om de lätt och sa hej.

"So where is Alex?" De flinade mot mig. "What?"

"Hahah, he's on his way." Sa Vanessa och fnittra.

"Who's on his way?" Sa Alex som plötsligt kom bakom oss. Han log sitt underbara leende och han fattade att vi menade honom. Jag blev glad över att se hans ansikte igen. Han hade på sig ett turkost linne, badbyxor och svarta solglasögon. Nu när han inte hade keps kunde man se hans blonda hår. Det var perfekt, lite kortare på sidorna och längre i mitten, precis som jag älskar på killar!

Han tog i hand med Jake, sådär som killar brukar göra, och kramade om Vanessa lätt. Han kom mot mig och jag blev plötsligt grymt nervös. Han kramade om mig och jag kände hur jag rös. Han var så otroligt snygg.

De tog med mig till en busshållsplats där vi tog bussen till stranden. Det var en riktigt solig och varm dag.

Tillslut kom vi fram till den enkla lilla stranden. Det var ganska mycket folk men vi hittade en plats på stranden där vi la våra handdukar. Jag tog av mig så jag bara hade badkläder, precis som resten gjorde. Jag ställde mig upp och drog håret bak från huvudet. Då såg jag honom där, utan tröja. Jag dog inombords. Jag vände mig bort från honom och gnuggade mig i ögonen. Sluta! Jag får inte stirra.

När jag vände mig om till de andra igen, stod Alex och stirrade på mig! Jag log och tittade ner i marken och jag såg hur han också gjorde det. Jag rodnade och gömde mig i håret.

"Are you coming?" Frågade Jake. Alex nickade.

"I think im gonna stay here a while. Work on my tan, you know." Sa Vanessa till killarna.

"Yeah, me too." Sa jag och la mig ner på en av handdukarna. Killarna sprang iväg och Vanessa la sig ner bredvid mig.

Vi låg båda två och solade i en bekväm tystnad i en lång stund. Plötsligt får jag massa vatten på mig och både jag och Vanessa skriker till. Vi tittar upp och ser hur Jake och Alex står och heller vatten på oss. Vi tittade på varandra och ställde oss upp.

"Oh, pay back is a bitch." Sa vi och flinade slugt mot de.

"Haha we want you to come and swim with us!" Sa Alex. De tog upp oss på deras ryggar och bar oss ut till en brygga. Vi skrattade och försökte sprattla loss, men det gick inte. De slängde ner oss i vattnet. Vi skrek och snabbt hamnade jag under vattnet. Jag simmade upp till ytan.

"Your getting your revenge, sooner or later!" Sa jag och skrattade. De stod och asgarvade åt oss där uppe på bryggan.

"Im sorry, I just hade to do that." Sa Alex i mellan skratten.

"Oh im not! You should have seen your faces!" Sa Jake. Jag fick en snilleblixt.

Jag klättrade halvvägs upp för bryggan. "Alex, help me up." jag slängde ut handen till honom. Han tog ett fast tag i den och jag släppte bryggan och drog ner Alex ner i vattnet. Han hamnade på mig och vi tog oss snabbt upp till ytan. Vi skrattade.

"Revenge!" skrek jag. Han hoppade på mig och drog ner mig under vattnet. Hon tog snabbt upp mig och skrattade åt mig. Han var bara för söt. "Unfair!" skrek jag och skvätte lite vatten på honom.

Vi började snabbt med ett vattenkrig. Efter en stund märkte vi att Jake och Vanessa hade försvunnit så vi bestämde oss för fred och gick till stranden för att leta reda på de. Jag satte upp det blöta håret i en tofs.

"Uhmm, is that real?" frågade Alex och pekade på mitt nyckelben där min tatuering satt. Jag minns när jag bestämde mig för att jag ville göra det. Jag och Alicia hade gått tillsammans och gjort likadana på samma ställen och skrivit varandras namn. Det hade gjort ont men det var värt det. Det finns ingen viktigare på jorden än min syster.

"Yes, I did it a few months ago. It's my sisters name."

"Oh that's cool! You have to be a badass if you got it when your this young." Vi skrattade "Did it hurt?"

"Yeah, but it was all worth it." Jag log.

"Tough chick!" Jag fnittrade. Vi fick syn på Jake och Vanessa så vi gick och satte oss vid de.

"So, should we take the bus to the city and get some lunch?" frågade Vanessa. De andra nickade.

"Eh, I forgot dry clothes and stuff. Can i just go home and change clothes and then come to the restaurant?" Frågade jag eftersom jag visste att alla andra hade med sig kläder. De nickade och vi gick till bussen som sedan drog oss iväg till stan.

"So where should I meet you then?" Frågade jag när vi gick av.

"Mc donalds?" Sa Jake och alla instämde. "You know where that is right?"

"Hmmm.. no." jag tittade ner i marken.

"I can come with you and then show you the way, if you want? Alex tittade på mig snällt. Jag rös.

"Yeah, thanks." Jag kunde inte fatta att Alex skulle komma hem till mig.

Vi började gå mot min lägenhet. När vi bara skulle runda hörnet stannade Alex upp.

"That building." Sa han och pekade på ett på andra sidan gatan. Jag nickade. "I live there."

"Oh, then we have like relly close to each other!" Sa jag och han log som svar. Vi gick runt hörnet och kom till min port. Jag slog in koden och tryckte på hissknappen.

"So, what kind of music do you like?" Frågade jag medans vi åkte uppåt.

"Oh, lots! Mostly I listen to like hiphop and uraban music." Han skrattade lätt. "But i have always like sercretly love The Fray, The Script, Ed Sheeran and stuff like that. "

"Haha, sounds good!" Svarade jag. "I like all of them too!"

"You do?" Han log mot mig. "Actually, I have'nt told anyone that, so dont spill it." Han log och tittade ner i marken.

"Why? You got a cool image, or what?" Jag log retsamt. "Haha, I wont tell anyone." Han log och tittade mig i ögonen.

Hissen plingade och vi steg ut. Jag tog med honom in i lägenheten.

"Oh, It's relly nice in here." Han tittade sig runt.

"Thanks." Jag älskade hans små smilgroppar som syns när han ler.

Jag tog med honom till mitt rum och han satte sig på min säng. Jag gick in i garderoben och rotade fram några snygga kläder.

"Im just gonna put these on." Sa jag och gick in till badrummet och låste efter mig. Jag satte på mig kläderna och gick ut igen. Jag såg hur Alex satt och tittade på ett jätte gammalt kort från när jag och Alicia var små som stod på mitt nattduksbord.

"You are relly cute in this photo!" Sa han.

"NOOOOOO!! Not that picture!" Sa jag och hoppade på honom. Jag försökte ta det ifrån honom men han höll i mig så jag nådde det inte. Hans doft gjorde mig svag. Han ställde fotot på bordet och sedan började han kittla mig istället. Jag skrek och försökte ruska mig bort mig men det gick inte, han höll mig i ett fast grepp.

"Noooooo ALEX!! Stooooop!" garvade jag fram. Han skrattade också. "Noooooo, your sooo meeean!" Han slutade tillslut och plötsligt insåg jag att jag verkligen låg över honom. "Now im angry at you!" fnittrade jag.

"Your cute when your angry." Sa han under mig. Jag tittade in i hans ögon och rodnade. "And when you blush." La han till. Vänta flirtar han med mig? Det här är för bra för att vara sant... Jag kanske drömmer?

Han rullade över mig och drog upp mig ur sängen.

"Come on now, we must go." Jag nickade och tog ett sprut av min parfym jag hade vid sminkbordet.

Vi gick till Mc Donald's och åt med de andra. Sedan sa vi hejdå och jag gick hem till mig.

Hoppas Alex gillade mig! Men varför skulle han annars säga som han gjorde? Eller lekte han bara med mig?

 



Förlåt för dålig uppdatering!
Idag blev det inget om Zayn och Alicia tyvär men kanske kommer senare ikväll! Annars i morgon!

Glöm inte att kommentera! Då blir jag ju mer taggad på att skriva mer :)

Kapitel 11

 Alicias perspektiv:

Zayn tog min hand och drog mig ut på Londons gator. Det pirrade till i min mage.

Först tog han mig till en stor grön park. Vi satte oss på en parkbänk. Jag satte mig och tittade på alla fina gröna träd och kände Zayns blick på mig.

"I've never seen that you got tattoos." Jag log. Han syftade på den jag hade i nacken och bakom örat han fingrade lätt på den bakom örat. Jag ryste. "Tell me about them."

"Actully these two are not all. I've got five." Jag tittade på honom och log. Han log tillbaka. "The first one i did was when i was like 15. I was partying and got drunk... And yeah" Jag fnittrade till. "It's an ugly flower in the lower back. Im not so proud of that tattoo. When I was 17 i did these wings." Jag tog undan håret och pekade på min nacke. De representerade min mamma, men jag ville inte ta det med Zayn så jag började snabbt prata om mina andra tatueringar.

"After that I got this one." Jag pekade på mitt ∞ tecken bakom örat. "It stands for infinity." Han tittade fascinerat på mig. Jag log. "And last year i got two tattoos. First i got this one." Jag visade insidan av min handled.

"What does it say?" Frågade han nyfiket.

"Låt ingen krossa dig." Jag log när jag såg hans konstiga ansiktsuttryck. "It's on Swedish. It says, Dont let anyone cruch you. or mabye tear you."

"Ans the last one i got like three months ago." Jag pekade på mitt nyckelben där det stod Melanie.

"That's beautiful." Sa han.

"Yeah, thanks. Actually Mel got a smiliar one but it says Alicia. I know shes young, but she really wanted it and it was a nice thing it stands for so i let her." Han nickade.

"Yeah it's beautiful, like I said. But what do you mean that you let her?" Han tittade förvirrat på mig. Onej... Han vet ju inte om att jag är hennes målsman och att man är död och allt. "What did your parents say?" Jag tittade ner i marken.

"Uhhmmm... Im Mel's guardian. I don't have a father and my mom died when we where younger."

"That's terrible." Han tittade på mig.

"I don't want to talk about it." Sa jag och tittade bort.

"Okey, I understand. Just tell me when want."

"Can we get some ice cream?" Sa jag med ett leende som om ingenting hade hänt.

"Of course." Sa Zayn och reste sig upp.

Han drog iväg mig till en kiosk där vi köpte strutglass.

Han visade mig många olika vackra ställen där man kan göra massa olika saker. Han tog mig till en jättemysig restaurang där vi åt lunch. Zayn var så lätt att prata med. Han förstod mig på något sätt som ingen annan gjort. Fast jag pratade aldrig om min mamma eller någonting från förr. Men av någon konstig andledning kunde vi prata ändå.

När det började bli kväll tog han mig till London Eye. Vi hade som tur är inte träffat på några fans idag. Vi gick in i en av båsen, eller vad man ska kalla det. Allt var så vackert här uppe, fast det verkade inte Zayn märka eftersom han mest satt och blundade.

"Zayn, open your eyes!" sa jag och fnittrade.

"Hmm... im... scared of heights..." Sa han skamset.

"Why did you take me here then?" jag fnittrade ännu mer.

"Uhhmm.. dunno. I thought it would'nt be this heigh." Jag satte mig bredvid honom på bänken.

"Don't be scared." Sa jag och log. Jag vände hans huvud lätt upp så det var några centimeter från mitt.

 

Zayns perspektiv:

Alicia vände sakta upp mitt huvud från marken man jag vågade fortfarande inte titta. Hon satte mjukt båda sina händer på varsin sida av mitt ansikte. Jag rös av hennes beröring och kände hur det pirrade till extra mycket i magen. Jag var redan hur nervös som helst för att vi har så högt upp från marken men nu gjorde hon mig ännu mer nervös. Jag vågade inte titta, men nu var det inte höjden jag var rädd för, det var hon.

"Zayn, open your eyes." viskade hon med den där rösten som gjorde mig helt knäsvag. Jag kände hur hennes ansikte var nära mitt. Den här gången vågar jag!

Jag öppnade sakta ögonen och möttes av hennes fina ansikte. Hon stirrade in i mina ögon med en intensiv blick.

Jag lutade mig emot henne och våra läppar möttes. Precis som hennes blick, var kyssen intensiv. Jag ville det här, jag har velat det sen första gången vi möttes.

Hon drog min kropp närmare hennes och jag la armarna runt hennes midja. Jag trodde hon inte var intresserad av mig men nu vet jag att hon var det. Hennes händer drog min nacke mot henne hela tiden. Hennes kyssar var heta, och hela hon blev bara hetare och hetare.

Tillslut drog jag mig bort. Vi kan ju inte göra något här! Hon flinade mot mig. Jag fixade till mitt hår lite eftersom hon rufsade till det ganska rejält. Sedan skulle vi gå ur. Jag log och tog med henne ut. Jag följde henne till porten. Jag vände mig mot henne.

"Good bye, then." Sa jag.

"Bye Zayn." Sa hon och gick in i porten. Jag log när jag tänkte på henne. Jag vände mig om för att gå.

"Wait Zayn!" hörde jag Alicia ropa bakom mig. Jag vände mig om.

"Uhhmmm..." Jag älskade hur jag såg hon blev nervös, hon var så söt! Jag bet mig i läppen när jag såg hennes gulliga ansikte titta ner i marken. "So... What are you doing tomarrow?" Hon log osäkert mot mig.

"I think im working to 15.00" Jag flinade.

"Uhhmm, so you wanna hang out after then? Hon log snett. Jag drog in henne i en kram.

"Of course, sweetie." Vi höll kvar kramen en stund. Tillslut släppte jag lite och pussade henne på pannan. Hon log och tittade upp på mig.

"One more!" Jag pussade henne på pannan igen och hon fnittrade till.

"No, silly! Here!" Hon pekade på munnen. Jag tvekade lite och pussade henne lätt på munnen.

"On friday we have our last workday. Then we are free for two months." Vi log mot varandra.

Vi sa hejdå och hon försvann iväg upp för trapporna. Jag väntade lite extra för att se om hon kom tillbaka men det gjorde hon inte, så jag gick hem igen.

Jag längtade till jag träffade henne igen, till jag mötte hennes läppar igen.

 

Kapitel 10

 

Alicias perspektiv:

Jag vaknade sakta och tittade på väckarklockan, 11.00.

Idag skulle jag gå och söka lite jobb på lite olika ställen. Men det enda jag kunde tänka på var att jag ville träffa Zayn igen. Jag minns den alldeles för snygga kroppen allt för väl. Jag ville bara träffa honom. Men ändå inte. Jag skulle ju inte bli förälskad igen, jag hade ju lovat mig själv! Jag gör allt för att inte förstå själv att jag faktiskt var... kär.

Jag satte mig upp och drog bort håret från ansiktet. Jag tittade trött ner på mina armar som låg på täcket. När jag såg märkena på mina armar väcktes minnena. Jag minns alla gånger jag gjort mig illa, jag minns hur allt det som gjorde så ont där inne släpptes när det istället började rinna lite blod från min arm. Jag gjorde inte alla de märkena för att någon skulle se. Jag gjorde det för att för några sekunder komma bort från verkligheten och inte känna smärtan som bultade inombords.

Jag minns hur illa jag mått förut och det gjorde ont i magen. Jag la mig ner igen och la mig i fosterställning. Jag ville bara få bort alla minnen. Jag satte händerna för ansiktet och kände hur naglarna började borra in sig i huden. Jag tog snabbt bort de. Till och med att tänka på det gjorde att jag ville skada mig.

Jag ställde mig upp och hoppade in i duschen. När jag förstod att jag var tvungen att tänka på något annat än allt hemskt, tänka på något som gjorde mig glad kom det bara upp en person i huvudet. Zayn. Jag kände hur jag var tvungen att prata med Zayn idag, som distraktion från allt mitt huvud ville börja tänka på igen, vad jag än gjorde.

Jag hoppade ut ur duschen och lät håret lufttorkad. Jag sprang till sovrummet och hämtade min mobil. So, what are you doing today? Wanna do something? xx, skickade jag till Zayn. Jag gick och hämta ett rött nagellack och började måla tånaglarna i hopp om svar. Strax efter plingade det till i min mobil. Im doing an interview now but I be done at 12.30. Text me your adress and i come right after that! xxx. Jag log medan jag snabbt skickade adressen och gick till mina stora högtalare och satte in min ipod i den. Jag satte på min gladaste pepp playlist och började dansa runt i rummet. Jag orkade inte bry mig om nått. Jag brydde mig bara om att jag var glad för jag skulle snart få träffa Zayn.

Det knackade en snabb knackning på dörren sedan öppnas dörren och in kommer Melanie.

"Du verkar glad?" Sa hon och log.

"Jaaaa, du avbröt mig mitt i min dans" sa jag och låtsades bli sur som snart gick över till skratt. "Zayn kommer över idag, någon gång efter halv ett."

"Okej, jag skulle ändå komma in för att säga att jag ska ut med några kompisar nu.". Jag tittade på henne.

"Va, vart ska du? och men vilka då?". Jag blev förvånad

"Ehh, jag träffade de igår på starbucks. De är jätte snälla och roliga. Vi skulle till någon strand de visste om." svarade hon.

"Vad kul, vad heter de då?"

"Vanessa, Jake och Alex." Jag flinade.

"Jasså, en tjej och två killar." Jag höjde ögonbrynen. "Är nån av killarna snygga då?" Jag såg hur hon tvekade.

"Eh.. aa. Alex" Hon rodnade och log mot marken. Jag kunde se att hon gillade honom, så jag ville inte tvinga henne att sitta här och prata hela dagen.

"Du får berätta mer sen, men ha det så kul då!" Hon nickade och försvann ut ur mitt rum.

Jag målade färdigt naglarna och satte mig framför spegeln. Mitt hår hade torkat så jag satte upp det i en stor slarvig knut på huvudet. Jag gillade när man såg mina tatueringar som alltid brukade döljas av mitt hår.

Jag tog lite concealer och dolde lite fläckar i ansiktet sedan tog jag på lite mascara på mina mörka ögonfransar. Jag vill inte ha för mycket smink, så jag tyckte att det räckte.

Jag tog på mig en röd baseball jacka, ett vitt linne och ett par slitna mörkblå jeansshorts. Sedan satte jag på mig några halsband och en stor ring på handen.

Jag tittade på klockan, 12.20. Snart kommer han! Just då kom jag på att jag inte ätit frukost, som vanligt. Jag glömmer alltid det!

Jag gick ut och satte på lite kaffe. Jag tog en kopp och gick ut och satte mig på ballkongen. Jag satt där och bara njöt. Tillslut kunde jag inte hålla mig, jag tände en cigg som jag sedan tog några bloss utav. Jag hade försökt sluta minst 100 gånger men det funkar aldrig, jag önskar jag kunde. Men jag har i alla fall kunnat trappa ner på antalet kraftigt sen några år tillbaka. Nu röker jag bara ungefär 5 cigg om dagen.

Jag gick till badrummet och borstade tänderna så Zayn inte skulle känna att jag rökt. När jag var klar hörde jag hur det plingade på dörren. Jag gick och öppna och där stod han. Lika vacker som vanligt.

"Hey babe." sa han och drog in mig i en kram. Jag hade saknat honom den korta tiden vi hade vart ifrån varandra.

"Hi beautiful." sa jag och kramade hon hårt. Jag vill inte släppa, men tillslut var vi tvungna.

"What do you wanna do today? Jag smälte när jag såg hans leende.

"Uuhhm... I was suppose to look for a job today, but I can do that tomorrow or something."

"Good. Maybe I can show London today then?" Han log och jag tog ett steg närmare honom så jag var några centimeter ifrån hans ansikte.

"I would like that." Jag log flörtigt och tittade honom i ögonen. Vi stod där i flera minuter, som egentligen kändes som några sekunder. När tillslut Zayn lutade sig lite framåt mot mig, backade jag. Han såg chockad och besviken ut. Jag flinade retsamt mot honom. Jag gav honom en flörtig blick som jag såg, gjorde honom lite svag.

"Should we go?" Sa jag och flinade. Jag var tvungen att anstränga mig för att inte börja garva åt hans ganska förvirrade och lite nervösa ansiktsuttryck.

"Uhhmmm, yeah..." Sa han nervöst.

Jag gick och tog på mig mina solglasögon och sedan gick vi ut.

 

 

Tidigare, Melanies perspektiv:

Jag vaknade av det irriterande alarmlätet från min mobil. Ibland skulle jag bara vilja kasta den i väggen.

Men idag är jag glad! Jag ska få träffa Vanessa och Jake igen, man framför allt, Alex!

Jag hoppade upp ur sängen och gick direkt och tog en snabbdusch. Jag tog en handduk runt mig sedan torkade jag mitt hår och fixade det lite lätt, även fast jag visste att det inte var någon mening. Vi skulle ju till stranden.

Jag gick ut till köket och tog en macka och en kopp kaffe. Jag satte mig vid köksbordet och pillade på mobilen medan jag åt frukosten.

Jag gick till mitt rum igen och satte på lite peppmusik medan jag gick till garderoben för att hitta lite strandkläder och en bikini. Jag hittade tillslut en svart tubbikini som jag satte på mig. Över det tog jag på mig en spetströja och ett par ljusa slitna jeansshorts med nitar på bakfickan. Jag var bara tvungen att ta några drag med min vattenfasta mascara.

Jag gick och sa hejdå till Alicia och sedan gick jag till starbucks där vi bestämt att vi skulle mötas.


  

Kapitel 9

Tidigare samma dag, Melanies perspektiv:

Jag hörde hur Alicia rusade ut och stängde dörren. Jaha, då var jag ensam... vad kan jag hitta på?

Jag hoppade in i duschen och kände hur skönt det var med det varma vattnet mot mig. Jag ville inte gå ut. Tillslut tog jag mig ur duschen och virade en handduk runt mig och gick och torkade håret. Jag gick in i min och Alicias garderob och letade bland mina kläder. Jag tog tillslut fram ett par slitna jeansshorts och ett vitt linne med lite spetsmönster på. Till det tog jag ett halsband med en drömfångare och några ringar som prydde min smala fingrar. Jag plattade håret och tog på mig lite mascara.

Jag hade bestämt mig för att gå ut och göra något! Klockan var ju bara sex, så något måste jag hitta på. Det kändes lite skumt att jag hade fixat mig och sånt när det ändå var typ kväll. Men who cares?

Jag slängde en väska över axeln och satte på mig ett par halv höga kilklackar. Det var så bra för jag och Alicia hade samma skostorlek så vi delade på alla skor.

Jag låste dörren och gick ut. Jag virrade runt lite tills jag hittade ett Starbucks i närheten. Jag tog en macka eftersom jag inte ätit kvällsmat och en varm choklad. Jag gick och satte mig på en ledig plats längst mot väggen vid ett långt bord.

Jag små tuggade på mackan och lekte lite med mobilen. Det blev mer och mer folk inne på fiket. Jag tittade upp från mobilen och såg hur tre stycken i min ålder närmade sig mig.

"Okey if we sit here?" Frågade en tjej med långt, lockigt, brunt hår och bruna ögon. De ville sitta vid de lediga platserna bredvid mig på det långa bordet.

"Yeah, sure." svarade jag och log mot tjejen. Jag var inte typen som blev så blyg när man träffade folk, jag hade lätt att lära känna nya folk. Eller... jag blev ju ganska blyg när jag var med One Direction, men det var en engångsgrej! De satte sig ganska nära mig så jag tänkte att jag skulle säga något till de, precis då blir mina tankar avbrutna.

"So, what's your name?" frågade en av killarna och log mot mig. Han hade mörkbrunt lite längre hår och gröna ögon.

"Melanie, And you?" frågade jag och min blick stannade på den andra killen. Han hade lite ljust hår som stack fram under sin svarta keps, han hade på sig en svart t-shirt och mörkblå jeans med lite häng. Min blick fästes i hans och hans i min. Han hade så underbart djupa, blåa ögon. Hans ansikte var som en dröm.

"Im Alex and this is Vanessa and Jake" Sa killen och släppte mig inte med blicken. Alex, åh... Jag märkte hur jag log. Motvilligt tvingade jag mig själv titta ner i bordet. Jag kände hur jag rodnade.

"Tell us about you, Melanie." Sa Vanessa.

"Well, im 14 years old. I come from Sweden and moved here about one week ago with my sister, Alicia. And you can call me Mel, by the way!" Sa jag och tittade på Vanessa och Jake. Jag vågade inte titta på Alex igen för jag var för rädd att jag inte skulle kunna titta bort igen.

"So you just moved here?"

"Yeah, it's like a big change from Sweden!"

"Cool, your english is very good." sa Alex och jag rös till.

"Yeah, thanks. That's becouse it's my first languges. My mom was English so she taught me that. But I talk Swedish too!" Jag tänkte vara ärlig när det gällde min mamma. Det är ingen idé att dölja.

"So, why did'nt your mom move here with you?" sa Vanessa intresserat.

"She's dead." De blev tysta. Exakt som alla reagerar. "She commited suicide when I was younger." De tittade förskräckta på mig. Jag var alltid iskall när jag pratade om det. "You should'nt be sorry or something becouse, Im not. She left us and that's just the way it is." De var stumma och såg ledsna ut. "Yeah but let's not talk about that! Im so happy here in London!" Sa jag med ett leende.

"That's good" Sa Alex och tittade upp på mig. Han var den enda som vågade se på mig och jag uppskattade det.

"Tell me something about you!" Sa jag.

"Well, all three go to the same school but in different grades, Me and Jake are 15 years old and Vanessa is 14. I live a little further down the street. And you should know one thing about me, I love music!" Svarade Alex.

"Oh what a coincidence, me too!" Sa jag och fnittrade till. Jag kunde inte sluta titta på hans perfekt ansikte.

"Yes, i allso like music but Alex is just obsessed with it!"Sa Vanessa. Vi skrattade. "I like to dance allso. I live a bit from here, like ten minutes if your walking.".

"Im just a boring person that lives about 5 minutes from here, who dont like anything particular." Sa Jake och tittade på Vanessa. "Oh yes you do! You like me!" Sa Vanessa snabbt.

"Oh, yeah!" Sa han och pussade henne lätt på läpparna. Jag log.

"So, your like a couple?" Frågade jag. "Haha yes." Svarade båda och gullade lite med varandra.

Jag rörde om i min tomma mugg.

Vi fortsatte att prata länge om en massa saker mellan himmel och jord. Jag gillade de, de var så sköna och lätta att prata med! Vi skrattade många gånger och hade kul. Tillslut var det stängnings dags så vi var tvungna att gå hem. Vi gav varandra våra nummer och bestämde att vi skulle åka och bada vid någon strand i morgon. Vi sa hejdå och jag trippade glatt iväg hem till lägenheten.

När jag kom hem var klockan elva och Alicia hade inte kommit hem än. Hmm... hoppas hon inte sover där! Jag gick och gjorde iordning mig till sängs. Sedan bäddade jag ner mig och tänkte på Alex. Det var verkligen något speciellt med honom! Jag tog upp mobilen och såg att jag hade ett nytt sms. Thanks for the evening! Hugs Alex xx. Det pirrade i magen. Jag svarade snabbt tillbaka, Oh thank you for started to talking to me! Really nice to find someone to hang out with! Hugs Mel xxx. Hoppas i morgon blir ännu bättre, om det är möjligt!

 

 

Alicias perspektiv:

Jag vaknade upp i en främmande säng i ett främmande rum. Jag satte mig upp och förstod genast att jag var i Zayns rum. Jag mindes att jag hade somnat på hans axel. Jag kliade mig på huvudet och tittade på klockan som var på nattduksbordet. HALV TVÅ? Jag måste hem! Mel undrar säkert var jag är!

Jag rusade ut i tv rummet och fick en syn jag inte glömmer. Där låg Zayn utan tröja! AWESOME! Jag kunde inte sluta stirra på hans tränade mage. Jag rös. Så het...

Plötsligt vaknade Zayn av att jag kommit in i rummet. Han kliade sig i ögonen och ställde sig upp.

"Uhhhmm.. I have to... Uhhmm go home now..." Han gjorde mig nervös. Jag kunde inte släppa blicken från den där perfekta kroppen!

"Haha yeah." Han skrattade och tittade på mig. Han såg hur förtrollad jag blev utav honom. SHIT! Jag rodnade och tittade ner i marken.

Han gav mig min väska och satte på sig sin tröja. Han följde mig till dörren. Jag kände hur jag rös när jag tittade på honom. Damn, he's so hot!

"Uhhm, Good bye then." Sa jag. Jag var fortfarande generad. Han log mot mig.

"Bye, beautiful. I'll call you" Sa han och gav mig en lång kram. Jag kunde känna den där goda parfymen jag legat och snusat på hela kvällen. När vi släppte taget gav han mig en snabb kindpuss. Jag rodnade som en idiot. Jag skulle ju inte bli kär!!!!!!

Jag sprang hem och öppnade försiktigt dörren. Jag hoppas Mel inte var vaken och väntade på mig. Vilket hon inte var.

Jag gick till hennes sovrum och såg henne ligga där och sova. Min underbara syster som jag älskar med hela hjärtat. Jag pussade henne på pannan och sedan gick jag och la mig.


___________________________________________________________________________

Blev inte så mycket om Alicia och Zayn i den här... men ahh.

Vad tycker ni so far?
Kommentera!!!!!! :)

Kapitel 8

Söndag, Alicias perspektiv:

Vi hade precis ätit lunch. Jag bestämde mig för att gå till mataffären och handla lite mat som behövdes.

När jag var på väg ut genom dörren plingade det till i min mobil och jag tog upp den. Det var ett nummer jag inte kände igen som hade skickat ett sms. Jag klickade in på smset och fick se, Hi Alicia. How are you? Zayn xx. Mitt hjärta stannade. Han smsade mig! Jag började le helt okontrollerat som en galning. Skärp dig, Alicia! Det är bara ett vanligt sms.

Jag svarade enkelt, Hi. Im fine, thanks. And you? x. Jag tvekade en stund innan jag tillslut skicka iväg smset. Var jag för tråkig? Nej nej nej Alicia! Det spelar ingen roll, för jag är inte ute efter ett förhållande.

Jag små skuttade iväg till affären. När jag stod och tittade på makaroner fick jag ett nytt sms. All good here. So, i was just wondering what your doing this evening? xxx. Omg, tänkte han fråga om vi skulle träffas??? Okej chilla. Han kanske inte gillade mig. Och jag kan inte gilla honom på det sättet heller!

Now im at the grocery store. But Im not doing anything special tonight. What were you thinking? xx. Skickade jag snabbt iväg utan att tänka över det. Jag hade bestämt mig. Om han nu ville träffa mig så skulle han få det. Det behöver ju inte vara något seriöst med det?

Jag gick till kassan och betalade.

Maybe you want to join me tonight and watch movies or something at my place? xx. Mitt hjärta hoppade till. Jag skickade snabbt ett svar att jag gärna ville det. Han skickade adressen och jag tittade upp den på mobilen. Den var inte alls långt ifrån vår lägenhet.

Jag rusade hem genom Londons gator. När jag äntligen kom innanför vår dörr så pustade jag ut. Jag var glad.

"Melanie!" ropade jag och sprang in till hennes rum där hon satt med våran gemensamma laptop. "Eh... är det okej om du är ensam ikväll?" Frågade jag och försökte att dölja min glädje.

"Var ska du?"

"Hehe... eh jag ska till... En vän." Hon tittade på mig konstigt. Jag ville inte att hon skulle tro att de var något mellan oss.

"Vän? Vilken vän?"

"Ehhmm... Ingen speciell." Svarade jag och rusade in i mitt rum i ett försök gömma mig. Hon följde såklart efter. Hon blängde på mig när hon stod i dörrkarmen.

"Okej, okej, okej.... Zayn frågade om jag ville komma och se på film med honom. Men det är inget i mellan oss!" Sa jag. Hon log.

"Det klart du ska gå dit." Hon fick ett lite slugt leende på läpparna. "Jag tror han gillar dig. Han verkar verkligen försöka, Alicia. Det är bra att du ger honom en chans."

"Men jag gillar honom inte så. Han är snygg och så men liksom vi är bara kompisar. Knappt det!"

"Eller hur..." Sa hon ironiskt. Jag log och skjutsade ut henne ur mitt rum. Jag var tvungen att göra mig iordning.

Jag gick in i garderoben och valde en slapp, asstor grå tröja med ett par slitna och håliga jeans shorts. Shortsen påminde mig om då jag köpte de. Det var kanske tre år sen, jag klädde mig rockigt nästan lite punkigt bara för att provesera andra. Jag hade kolsvart hår och helt svart sminkad runt ögonen. Jag ville att alla skulle se att jag var annorlunda. Att de skulle akta sig för mig. Jag har kommit förbi allt det där nu, jag växte upp. Jag färgade håret blont som min naturliga hårfärg, jag slutade med allt det svarta och de för mörka kläderna. Jag har fortfarande en unik och lite rockig stil på mina kläder men nu handlar det om samma saker.

Jag satte på mig ett par högklackade, Jeffrey Campbell liknade, silvriga skor och gjorde lite slappa surflockar i mitt hår. Jag gjorde ett ganska tunt streck utav kajal över ögat och tog lite mascara på ögonfransarna.

Klockan var sex. Jag smsade Zayn och frågade när jag kunde komma. Jag fick snabbt ett svar. You can come whenever you want. Come now if you like! xx, fick jag som svar. Det började pirra i min mage.

Jag gick och sa hejdå till Melanie som önskade mig lycka till sedan gick jag. Jag hittade ganska enkelt till hans lägenhets hus. Det var stort och fint. Jag visste att de andra killarna också både här.

Im here now. Can you come down and open? :) x, Skickade jag. Efter en minut kom han ner och öppnade portdörren åt mig. Vi sa hej och kramades. Mitt hjärta tog ett skutt. Han ledde mig uppför trapphuset i tystnad.

"So, tell me about yourself, Alicia." Han log mot mig och öppnade dörren till hans lägenhet. Det var flott och mycket fint.

"Uhhmm, I don't know what to say. My name is Alicia. I come from Sweden and i am 19 years old. I have a little sister called Melanie or Mel. Hahaha what more...?" Frågade jag lite nervöst. Jag ville inte prata om mina föräldrar eller för mycket om de förflutna. Zayn och jag började tillslut prata om honom vilket var en lättnad.

 

 

Zayns perspektiv:

Jag och Alicia satte oss i soffan och började prata om allt. Min familj, X factor, massa. Men så fort jag försökte fråga något om henne svarade hon kort. Det var något så mystiskt med henne men det gjorde mig nyfiken och fängslad. Jag ville veta mer om henne. Men jag låter henne gå, för ikväll. Även fast hon inte berättade om sig själv började det kännas som jag lärde känna henne.

Hon var så vacker när hon satt där och lyssnade på mig. Jag drunknade verkligen i hennes ögon.

"Are you hungry?" frågade jag.

"Yeah!"

"Want to order some pizza?" Sa jag och viftade med telefonen. Hon nickade. Jag ringde och beställde pizzan som kom några minuter senare.

När pizzabudet kom tog hon fram sin plånbok.

"No, babe!" Varför sa jag babe?! Stupid! Nu kanske hon tycker jag är jobbig. "I'll take this!"

"No, i can pay." Sa hon. Jag skakade på huvudet.

"No, im paying. I will not take no for an answer!" Jag betalde pizza killen och tog emot pizzan. Vi satte oss vid tven.

"Thank you for the pizza, beautiful!" Sa hon. Jag blev förvånad. Tycker hon jag var vacker? Hon har vart såhär hela kvällen, ena stunden helt flörtig, andra stunden, iskall. Jag log mot henne. Vi åt snabbt upp pizzan.

"You want to watch a movie?"

"Sure!" svarade hon. "Can we watch like a horror movie?" Hon log mot mig och jag log tillbaka.

"Ofc." svarade jag. Jag tog fram några filmer som var ganska läskiga och vi valde en tillsammans.

"You will not be scared, then? Frågade jag och stoppade i dvden.

"Haha. I will be scared but it's just fun." Hon fnittrade till.

"I will be right here to protect you." sa jag och blinkade åt henne. Hon fnittrade och tittade ner i marken.

Jag satte mig tätt intill henne och hon kröp lite närmare mig. Ett härligt rus spred sig i min kropp. Jag vek ut en filt och la den över oss. Jag önskar den här stunden aldrig tog slut.

När filmen hade blivit lite läskigare hade Alicia hoppat till några gånger och kommit närmare och närmare mig. Tillslut la jag armarna runt henne och höll henne tryggt i min famn.

När filmen var slut började vi titta på en romantisk komedi för att lugna ner oss lite. När slutet kom tittade jag på Alicia och såg att hon hade somnat i min famn. Hon såg så underbar ut när hon låg där och sov. Jag kunde inte fatta att jag hade turen och träffa en tjej som hon.

När filmen var slut lyfte jag upp henne från soffan och la henne i min säng. Jag tog bort några hårslingor som hade hamnat i hennes ansikte och pussade henne lätt på kinden så hon inte skulle vakna. Jag såg hur hon hade flera ärr i anisktet. jag undrade verkligen vad som skulle kunna skadat henne.
Sedan gick jag och la mig på soffan och tittade på en till film. Jag somnade snabbt i soffan.

 

drommaromonedirection

Hej där alla Directioners där ute! Här skriver jag en liten novell som handlar om Alicia och Melanie. De två systrarna flyttar till London efter en mycket svår uppväxt i Sverige. En dag går systrarna på en konsert med One Direction och Alicia får en stor överraskning! Mer avslöjar jag inte. Läs, kommentera och sprid! Tack, ni är bäst!

RSS 2.0