Kapitel 25

 

Melanies perspektiv:

Hela huvudet snurrade och jag kunde inte tänka. Jag tappade hela hållningen och fall ner till marken. Jag hörde Alex ord susa igenom mina öron men kunde inte förstå vad han sa. Jag kände hur det brände i ögonen. Det gjorde ont i hela kroppen. Jag kände hur Alex tog tag i mig och jag vaknade upp för några sekunder.

"Mel! Melanie! What happend??" Halvskrek han med panik i rösten. Jag skakade bara på huvudet. Jag kände hur tårarna var nära.

"No." Hans blick var orolig. "No. I can't do this. Im sorry Alex. You have to go." Hela hans blick var undrande.

"What, no i can't leave you like this. Have I done something?"

"No, Alex. Just go. I want to be alone." Hela min röst darrade. "GO!" Han viskade snabbt att han var ledsen sedan såg jag hur hans skepelse gick ut genom dörren.

Helt tom som jag var, la jag mig på min säng. Jag kröp ihop mig till en liten boll. Helt okontrollerat så rann den första stumma tåren ner för min kind. Utan ett ljud eller snyftning så började fler och fler tårar komma.

Timme efter timme låg jag där. Hur kunde det här hända? Hur kunde jag låta det här hända? Varför..? Jag sov inte en blund de natten.

 

 

Willows perspektiv:

Jag vaknade sakta och tittade chokat omkring mig. Jag låg i en främmande säng. Jag visste att det inte var Harrys säng eftersom att jag kom ihåg den, men antog att det var någon annans av killarnas.

Jag satte mig sakta upp och gnuggade mig i ögonen. Jag hade fortfarande på mig Harrys tröja och jag log när jag tänkte på gårdagen. Tänk om faktiskt Harry Styles gillade mig? Eller så inbillade jag mig bara.

Jag hörde steg utanför dörren och såg hur Niall försiktigt tittade in genom dörrkarmen. Han log stort mot mig.

"Oh, good morning Niall." Sa jag. Han tog ett steg in i rummet. "Where am I? And what time is it?"

"Good morning, Willow." Hon skrattade lätt. "You are in my room. It is 12 o'clock" Han satte sig ner på sängen mittemot mig. "You fell asleep in the couch yesterday, so i carried you in here."

"Thanks. Where is everbody else?"

"Zayn and Alicia are in Zayns apartment. And all the other allso got home to there own apartments." Jag kände hur jag blev lite besviken. Jag ville ju vara med Harry.

"So Harry is in his apartment?" råkade flyga ur mig. Jag såg hur Nialls leende upphörde och han tittade ner i marken.

"Yeah." Sa han tyst. "Come, i will fix you some breakfast." Sa ha lite gladare. Jag log och nickade. Vi gick ut till hans kök och han tog fram lite toast. Jag tryckte i mig mackorna snabbt och han gjorde detsamma. Vi småpratade lite och han frågade lite om mig. Han sa att han ville lära känna mig bättre. Allt det här var bara för overkliget för mig. Jag sitter hemma hos Niall Horan och pratar med honom. Unbelievable.

"Maybe we should go and check the others?" sa jag när vi båda ätit upp. Hans leende blev lite snett.

"Yeah probably." svarade han och tittade ner i tallriken. Vi tog undan frukosten och gick till Zayns lägenhet och plingade på. Zayn kom och öppnade dörren. Han hade bara mjukisbyxor och ingen tröja på sig. Jag kände hur det hettade till på kinderna och tittade ner. Även fast han var Alicias så tyckte jag han var assnygg! Och liksom han är ändå Zayn Malik.

"Good morning." Sa Niall och jag.

"Hey guys." svarade han och släppte in oss. Vi gick till vardagsrummet där Alicia satt i soffan. Hennes hår var i en boll och hennes smink låg under ögonen, som jag tror mitt också gjorde. Hon hade på sig en stor svart tröja med tryck som jag antog var Zayns och ett par gråa mjukisar.

"Hey babe" Sa Ali och tittade på mig och blinkade mot mig. "Good morning Niall." Hennes blick vändes mot Niall.

"Hey you." Sa jag och blinkade tillbaka.

"Morning." Svarade Niall med ett leende. Alla satte sig i soffan och började halvtitta på tven.

"So what were you guys doing all morning??" Sa Zayn och flinade lurigt. Jag blev förvånad och generad.

"We were just sleeping." Sa Niall snabbt. Jag vågade inte riktigt titta på honom. Zayn och Ali började asgarva åt oss och vi bara satt där och tittade ner i marken. Trodde de att det var något på gång mellan oss?

"Yeah sure!" sa Zayn mellan skratten.

"No, I slept and then I got up and we eat some breakfast. That's all." sa jag. Jag ville inte att de skulle tro något annat. De nickade bara och såg inte så övertygade ut. Vi satt och snackade om något annat en stund.

"Willow, maybe we should get back?" frågade Alicia. Jag nickade och vi ställde oss upp. Alicia gick och kysste Zayn hejdå och jag gick och kramade Niall.

"Maybe you want to take a coffe or something, soon?" Frågade Niall mig tyst när ha släppt mig. Han log sitt charmiga leende. Jo, varför skulle jag inte vilja ta kaffe med världens snällaste Niall?

"Yes, that sounds nice." Svarade jag och log. Jag kramade om Zayn snabbt och vi sa hejdå.

Jag och Alicia gick ner för trapporna till Louis och Harry och knackade på. Jag hoppades att Harry skulle öppna. Men det var Louis.

"Hey guys." Han log.

"Hi Lou. Maybe you can drive us home?" Sa Alicia och drog till med ett extra fjäskigt leende. Han skrattade.

"Yeah, of course." Sa han och gick och hämtade sin jacka. Vi gick ner längst ner i huset och jag kände hur jag blev ledsen när jag tänkte på att jag inte fick säga hejdå till Harry. Tänk om jag aldrig mer kommer träffa honom?? Plötsligt kom jag på att jag glömt mitt linne i hans rum igår. Jag stannade och Louis och Ali tittade förvånat på mig. Perfekt ursäkt att få träffa Harry.

"Uhmm, I forgot my shirt in Harrys room yesterday! Im just gonna go up and take it." De nickade och jag försvann upp till lägenheten.

Jag drog ner handtaget utan att knacka eftersom jag visste att han var hemma.

"Harry!" Ropade jag medan jag var på väg till hans rum. Jag log när jag hörde hans röst svara inifrån sitt rum.

"Yeah, in here!"

Jag gick in i hans rum och fick se hans fantastiska gröna ögon och hans underbara leende. Vi log som fån och kom fram till varandra i en kram som om vi inte setts på år.

"Hey babe." Sa han efter vi släppt varandra. Jag smälte.

"Hi. I could'nt leave without saying goodbye." hans ögon lyste upp. "And I fotgot my shirt." Jag pekade på linnet som låg på sidan av sängen. Vi började skratta. vi tystnade och tittade varandra i ögonen.

"Please meet me again." Sa han och jag log och nickade. "Tomorrow? Jag nickade till svar igen. Jag gick och hämtade mitt linne och sedan så kröp jag in i Harrys varma famn igen. Vi stod länge och bara kramades men tillslut så särade vi på oss och jag skyndade mig till dörren.

"Bye Harry!" ropde jag. Snabbt var jag nere i Louis bil.

"What's took so long?" frågade Louis när han körde ut från utfarten.

"Uhhmm, nothing." Jag kände hur jag log löjligt mycket så jag vände blicken mot fönstret. Louis skrattade åt min självklarhet.

"Oh, maybe I dont wanna know..." Båda börja skratta högt. Vi körde hem till Alis lägenhet och var snabbt där. Alla tre gick tillsammans upp eftersom Louis skulle med och hämta Zayns väska som han glömt. Jag och Ali gick direkt till köket och började göra lite lunch till oss medan Louis gick åt ett annat håll.




Kommentarer
Linna

2012-05-06 @ 23:42:36
Moa

SKITBRAaaaa

läste alla delarna ikväll...

2012-05-06 @ 23:43:17
Anonym

Skit bra kapitel, längtar tills nästa kapitel kommer :)

2012-05-07 @ 02:07:55
Jenny

Super duper bra :)

2012-05-07 @ 12:32:01
URL: http://adirectionstory.blogg.se/
One Direction Moment.

Skitbra ! Lägg ut mer ;)

2012-05-09 @ 16:50:35
URL: http://onedmoment.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

drommaromonedirection

Hej där alla Directioners där ute! Här skriver jag en liten novell som handlar om Alicia och Melanie. De två systrarna flyttar till London efter en mycket svår uppväxt i Sverige. En dag går systrarna på en konsert med One Direction och Alicia får en stor överraskning! Mer avslöjar jag inte. Läs, kommentera och sprid! Tack, ni är bäst!

RSS 2.0