We will always love Payzer
Just nu känner jag mig lite depp... Efter att ha sett gårdagens intervju med killarna och Alan Carr så verkar det ryktena vara sanna..
Danielle och Liam, är slut...
Usch... blir verkligen ledsen på riktigt...
Åh!
Kapitel 41
Melenies perspektiv:
Jag slog upp huvudet och såg Linn och Engla komma ur dörrarna på flygplatsen. Jag kände hur lyckan vällde över mig. Att se de fick mig att verkligen förstå hur mycket jag faktiskt saknat de, mina fina bästavänner.
Deras blickar mötte min och vi log de största leenden, någonsin, åt varandra. Jag släppte allt jag tänkt på innan jag såg de och sprang allt jag kunde mot de. Vi möttes alla tre i en stor gruppkram och började bara skratta åt oss själva. Jag kände hur tårarna var nära när glädjen tog över.
"Jag har saknat er, så otroligt mycket!" skrattade jag, med lite sprucken och hes röst.
"Vi har saknat dig!" Halvskrek Linn. Vi släppte försiktigt kramen och jag vände mig först mot Linn. Vi bara log åt varandra. Strax därefter drog jag in henne i en till kram. Och därefter gjorde jag detsamma med Engla.
"Jag kan inte fatta att ni faktiskt är här." Sa jag.
"Inte jag heller, freaking LONDON, med mina freaking bästakompisar!" Log Engla. Vi skrattade bara lättsamt ett tag innan jag började prata igen.
"Jo..." Började jag. "Så ni vet ju att Alicia är tillsammans..." Engla avbröt mig och fortsatte min mening.
"Med ZAYN MALIK i One Direction!!!" Hon blev alldeles exalterad och tittade på Linn som stod höll för munnen, som hon alltid gör när hon fangirlar. Engla vände sig mot mig igen. "Jo, vi vet." Jag himlade med ögonen åt deras roliga och kanske lite löjliga beteende. För mindre än ett halvår sen hade jag också stått där och fangirlat, av bara tanken på 1D, men nu var det helt annorlunda.
"Jo, så, Alicia har ju inget körkort ännu... Och det kostar sjukt mycket att ta taxi eller buss här ifrån, till stan..." Jag tvekade lite.
"Var vill du komma egentligen? Vad har det med 1D att göra?" Frågade Linn med ett litet förvirrat ansiktsuttryck.
"Ehhmm.. Louis skjutsar oss." Sa jag snabbt och pekade på Louis som stod lite längre bort vid sin bil och höll på med mobilen. Jag visste inte hur de skulle ta det, jag vill ju inte göra en för stor grej av att det var han. Jag växlade blicken mellan deras förvånade ansikteten. De gapade och tittade på mig med obeskrivliga blickar. Och så stod de kvar en lång stund innan tillslut Engla vågade säga något.
"Du skämtar va...?" Frågade hon och stirrade på Lou.
"Det här kan inte vara sant..." Stämde Linn in. Jag kunde inte låta bli att skratta åt deras galna reaktioner
"Haha, jo, det är sant." Log jag. "Han är typ världens schystaste och roligaste kille." Deras blickar förändrades till nervösa och de verkade förstå att det var på riktigt. "Men han är bara en vanlig kille! Precis som resten av killarna. Var er själva och oroa er inte för något mer, det här kommer gå bra." Jag tog i bådas armar och drog med båda två åt Louis håll.
Båda två drog snabbt upp deras mobiler och speglade sig i de svarta skärmarna. De puffade till håret lite extra och rättade till det lilla sminket de hade på. När vi kom några meter bort tittade Louis upp från Iphonen och log glatt mot oss.
"Oh, hi girls!" Sa han med det där leendet som värmde. Jag tittade på tjejerna bredvid mig som stirrade stumt på Louis.
"Uhhm, so Lou... These girls are huge fans of you, just like i was once upon a time. So I think they are quite nervouse." Fnittrade jag.
"Oh, I see. By the way, Mel, are you not a fan of us anymore??" Sa han med en fejkad desperat och dyster röst.
"Of course, the biggest!" Jag blinkade mot honom. Han besvarde mig med ett leende. "Any way, this is Linn..." Började jag och gjorde en gest mot Linn som stod till höger om mig.
"Hi, Linn. Im Louis." Sa han och kramade henne lätt. Jag kunde se hur hon tog ett litet andetag för att inte svimma innan hon, lyckligt, kramade tillbaka.
"Hey." Sa hon snabbt och nervöst.
"And this is Engla." Fortsatte jag och pekade till vänster om mig. Louis gick till Engla och kramade om henne.
"Hi, Engla." Sa Louis enkelt med lite engelskbrytning.
"Hi, Louis." Svarade Engla och kramade om honom.
"So what about pizza?" Förslog Louis och vi andra hängde på.
Resten av kvällen blev det avslappnat och vi hade alla riktigt roligt. Att umgås med tre småtjejer, var kanske inte hur kul som helst för Lou. Men han gjorde det för min skull, vilket jag verkligen uppskattade.
När vi hade blivit hem skjutsade hade vi även hunnit träffa Alicia och Zayn, vilket också blev en lite nervös hälsning, med tanke på Zayn. När vi gjort oss i ordning oss för natten och bäddat ner oss, började Linn och Engla prata, non stop, om vilken fantastisk kul kväll det var.
Även fast jag inte fick mycket sömn den natten, så somnade jag med ett stort leende på läpparna.
Nialls perspektiv:
Chocken av att se Willow och Harry tillsammans, slog mig om, och om, igen i mitt huvud. Jag ville inte tänka på det, men ändå fortsätter det ploppa upp.
Jag hade bara gått hem och lagt mig direkt efter. Kanske en av de korkaste sakerna jag skulle kunna göra, eftersom innan jag ska sova, tänker jag som mest. Och jag vill inte tänka.
Jag grävde in mitt huvud i kudden och försökte förtränga allt.
Varför sa inte Harry att han hade börjat träffa henne? Vad var alla våra sms och fikastunder för Willow? Hur kunde Harry få alla tjejer han ville?
Mina andetag blev hastiga och jag kände hur tårarna väntade bakom ögonlocken. Jag visste att jag var självisk, och att jag egentligen borde vara glad för Harry skull, men det kändes inte bra. Jag orkade inte tänka.
Måste bara säga att Melanies del, var sjukt kul att skriva! :)
Mna tänker in sig själv så mycket, och man blir ju bara för lycklig!!! :) Hoppas ni läsare också tycker såhär.
Komentera lite nu, för jag har inte fått några kommentarer på jag vet hur länge :/
PUSS
Grattis, våra fina killar!
Kapitel 40
Alicias perspektiv:
Jag släckte ciggen och gick in i vardagsrummet. Jag gick mot Zayn som satt i soffan och höll på med mobilen. Jag tog bort mobilen han hade i handen och satte mig gränsle över honom. Jag log och han såg lite förvånad ut.
Efter allt som hänt så hade vi inte fått tillbaka det vi hade innan, vi hade fått något mycket bättre. Nu kunde vi lita på varandra till fullo.
"Missed me?" Fnittrade jag.
"Of course i did." Log han tillbaka. Han kom närmare i ett försök av att kyssa mig men jag stoppade honom snabbt och satte fingrarna på hans läppar. Han tittade förvånat på mig och jag skrattade till.
"Oh, no no...." Han tittade ovetande på mig. "My mouth probably taste like shit now." Hans blick blev klarare och jag såg att han fattade.
"Like i care? I smoke too." Han skrattade sitt vackra skratt och mina öron jublade. Han kom närmare mig och jag lät honom kyssa mig den här gången. Han smakade gott av ett minttuggummi som låg i hans mun. "Your kisses always taste good." Han log. Jag fortsatte att kyssa honom tills jag fångade upp hans tuggummi. Jag drog mig ur kyssen och tuggade nöjt på tuggummit. Han skrattade och jag log lite tillgjort.
"Mission completed." Drev jag. Han blängde på mig.
"Oh, stop teasing me! Come here." Sa han och började kyssa min hals. Jag rös av välbehag. Hans kyssar var de bästa som fanns. Jag drog mina händer i hans hår.
Efter ett tag så slutade det med att vi bara satt och höll om varandra och tittade varandra i ögonen. Jag strök min hand lätt mot hans kind. Inget spelade någon roll längre, för det var jag och Zayn mot världen.
Willows perspektiv:
Jag fingrade på min mobil när jag kände hur Harrys läppar pressades mot min kind. Jag sprack upp i ett leende och kysste honom lätt på läpparna. Hans gröna ögon lös mot mig.
"Babe, can we do a tweetcam, with the fans?" Frågade han lite osäkert. Jag blev förvånad av frågan och tänkte en stund. Vill han verkligen visa upp mig för hans fans? Gillade han mig så mycket? Jag log när jag tänkte på det.
"Yeah, sounds like a great idea." Han log stort mot mitt svar och sträckte sig för att ta datorn som låg på bordet framför oss.
"You know, I've talk to my mom about you." Hela jag blev varm och fick en härlig känsla.
"You have? How sweet!" Jag kände hur jag smälte lite inombords. "Actually, I allso talked to my mom about you, just yesterday." Jag såg på honom hur han blev lika glad som jag blivit. Jag pausade stunden och tittade ner lite funderande i marken. "So Harry...?" Började jag.
"Yes, my love."
"Are you and I together now?" Frågade jag osäkert. Jag vågade inte riktigt titta på honom nu, jag menar tänk om han inte tyckte det. Även fast vi nog har gjort allt som inbör att vi var tillsammans, kanske han ändå fortfarande tyckte vi inte var ihop.
"Of course. If you want that?" Jag kunde höra hans, lilla osäkerhet i röst med. Jag tittade upp mot honom och log en än gång.
"I would love to be your girlfriend, Harry." Vi log stort mot varandra innan vi möttes i en kyss.
Han öppnade sin dator och loggade in på twitter och skrev en ny tweet om att vi skulle göra en tweetcam. Strax därefter fixade vi allt och satte på kameran. Tittarna ökade kraftigt efter bara sekunder.
"Heeeey everybody!" Sa Harry glatt. Jag log lite och vinkade till kameran. Vi såg hur frågarna rullade in på sidan. "So how are you guys?" Jag puffade till håret lite för att fixa till det. "I've got some news, for all of you!" Han log lite mystiskt. "You see this beautiful person right here." Han pekade på mig och jag kände hur jag rodnade. Han pausade för att göra det lite dramatiskt. "Her name is Willow, and you know what? She is my girlfriend!" Vi log mot varandra kort. Frågarna fördubblades och det bara öste in med kommentarer.
"Hi guys." Sa jag lite snabbt. Jag kände hur jag blev lite halvblyg när jag satt där.
"I can see that you have alot of questions about us, so we'll do the best we can to answer them." Jag nickade instämmande. Harry snappade upp en fråga och pekade på den och läste upp den. "@1DHailey96 says, Im happy for you guys! How long have you knownen each other and how did you meet? XO"
"So, thanks Hailey. We meet for the first time, a litte over a month ago, right?" Började Harry.
"Yeah." Svarade jag. "We met each other thru Alicia and Zayn. Me and Alicia, Zayns girlfriend, like you probably know, are really good friends and we actually live together. So I just hung out with the boys and Harry one day. And after that, I've gotten to know this cute boy" Log jag.
Och så fortsatte vi att fråga på alla möjliga frågor. Inga för privata, de hoppade vi bara över. Båda två satt glada över hur bra faktiskt alla fans hade tagit det och alla fina saker de skrev till oss.
Plötsligt, av bara farten läser Harry upp en tweet, utan att tänka sig för.
"@WeLoveYou1D97 wrote, Please kiss each other! We love Wirry! oh..." Han tystnar på slutet och tittar ovetande på mig. Paniken gled in. Hur ska jag kunna sitta här och kyssa min pojkvän för flera tusen personer utan att känna mig obekväm?
Han sätter handen för munnen så inte kameran kan se och mimar till mig, ska vi verkligen göra det här?. Jag tittar osäkert på honom och lyfter axlar. Han tog min hand, och tittade mig i ögonen. Han visste att han kunde lugna ner mig. Plötsligt kändes som om det bara var vi och han kysste mig. Jag besvarade den och njöt.
Plötsligt hör vi hur dörren flyger upp och vi sliter oss bort från varandra. Vi tittar båda, förskräckt, på dörren där Niall står och stirrar förvånat på oss. Jag kände ett rus av nervositet som intog min kropp, och en känsla av att något just gått snett.
Oj oj oj! Vad händer nu dåååå?
Ville bara säga att twitternamnen som jag nämnde är bara påhittade! ;)
Glöm inte att kommentera, det gör min dag :)