yes
Kapitel 45
Måste bara påminna om att de fortfarande inte är jättekända i min novell. De har ju bara släppt WMYB :) Och glöm inte att det här är nästsista delen så koooooommentar!
Nialls perspektiv:
Jag kände hur jag fick en klump i magen när jag såg Harry och Willow gå hand i hand längst med korridoren. De kysste varandra precis innan Harry satte i kortet till dörren och gick in i deras hotellrum. Även fast det är enklare att se de tillsammans nu, jämfört med förut, så kan jag inte riktigt låtsats som att det inte störde mig, för det gjorde det. Men jag är lycklig för deras skull. Det svider bara lite, men jag kommer snart över det.
"You got the key, mate?" Frågade Liam och avbröt mina tankar. Jag nickade och satte i kortet i dörren, som låstes upp. Jag ska vara glad för att inte vara i Liams situation, tänkte jag för mig själv. Jag hade redan bestämt mig för att verkligen försöka få Liam på bra humör. Även fast det inte syntes mycket, visste jag att den kille var ledsen.
Vi strosade runt genom rummen och tittade igenom rummen. Det var fint och flott, men jag kunde inte riktigt bli så förbluffad som jag skulle blivit för några år sedan. Vi slängde oss på varsin soffa i vardagsrummet och bara pustade ut.
"You know, I met some cute fans downstairs." Sa Liam.
"Yeah?" Svarade jag enkelt.
"Yeah, it's so cool that you really can meet fans anywere you go." Sa han glatt. Vi visste båda två att det kunde vara lite jobbigt med fansen, men vi älskade det samtidigt. Vi älskade det särskilt när man kan stanna upp och förstå hur coolt det faktiskt var, som nu.
Några timmar efter var jag och Liam på väg ner till de andra som hade bestämt sig att ta en drink vid baren och bara chilla vid poolen. Solen hade hunnit gå ner, men det var inte riktigt mörkt ute. Delvis så lyste den stora, lyxiga poolen upp ljuset när man kom ut till uteplatsen.
Vi satte oss vid ett bord utanför krogen och hälsade på hela gänget som redan satt där. De hade redan dricka i händerna så jag bestämde mig för att gå och beställa till mig själv.
"Someone want something?" Frågade jag artigt och tittade på alla leende ansikten.
"Yeah, order some good drink for me, thanks." Sa Liam och jag nyckade glatt. Jag gick fram till baren och tog två snygga drinkar, sådana som man bara får på hotell. Jag blickade ut i lokalen medan jag väntade på min beställning. Baren var ganska full, och de få bord de hade var upptagna. Alla var glada och dansade till den höga musiken.
Jag fick snabbt glasen och började tränga mig ut till uteplatsen. När jag precis skulle ta mina sista steg ut ur folkmassan och går bakom en persons rygg så vänder hon sig om och får hela Liams drink över sig. Hon tittade chockat ner på sin vita tröja som var dränkt av vätska.
"I'm so so so sorry!!" Skrek jag för att försöka överrösta musiken. Skamset, frös jag där jag stod. Jag visste inte vad jag skulle säga eller göra. Hon tittade sakta och försiktigt upp när hon hörde min röst. Jag mötte hennes blåa, tilldragande ögon och kände hur jag blev ännu mer generad. Hon var vacker, mycket vacker med sitt blonda, långa hår och hennes söta smilgropar.
Hennes leende bländade mig när hon blinkade till lite åt mig. Hon tog upp handen och försökte dölja sitt stora leende.
"I'm sorry!" Upprepade jag. Hon såg väldigt glatt på mig, vilket kände ganska konstigt eftersom jag nyss spillt över hela hennes tröja. Hon sa något ohörbart och jag skakade på huvudet. Jag tog tag i hennes arm och ledde ut henne. Vi ställde oss lite längre bort från borden, nära poolen.
"I'm really sorry.. Do you speak english..? I'm just too clumsy.." Babblade jag på och log lite nervöst.
"You're Niall." Sa hon och höll på att börja fnittra. Då förstod jag varför hon hade varit så glad, hon måste vetat vem jag var.
"Yes." Svarade jag och log mot marken.
"Oh my god.." Viskade hon och dolde munnen än en gång. Jag skrattade till lite åt hennes gulliga reaktion.
"I'm so clumsy... Here, you can have my sweatshirt." Sa jag och tog av mig min tjocktröja och gav den till henne. Hon försökte dölja sitt stora leende medan hon tog på sig den. "What's your name then?" Sa jag generat.
"Stephanie." Sa hon lite blygt och tittade i marken. Hon såg så söt ut i den stora tjocktröjan, så jag kunde inte sluta stirra.
"Stephanie, wait here, and I'll get you a drink to apoligize." Sa jag och pekade lite lätt på solstolen. Hon nickade försiktigt och satte sig på stolen. Jag log stort när jag vände mig om och kände hur den lilla klumpen i magen försvunnit.
Kapitel 44
Melanies perspektiv:
Två veckor kändes plötsligt som lång tid att vara utan Alex med tanke på att jag spenderat nästan varje dag med honom, de senaste veckorna, när han kramade om mig hårt. Jag kunde känna hans underbara parfym fylla min näsa, den där som alltid fick mig att känna mig hemma. Ingen av oss ville riktigt släppa den mysiga kramen, men vi visste att vi var tvungna.
Tillslut särade han sig från mig och viskade i mitt öra så jag fick gåshud.
"You're soon home with me again." Jag gjorde ett misslyckat försök på ett leende och nickade litet. Han tog försiktigt handen under min haka och kysste mig mjukt på mina läppar.
"Awww, you lovebirds are just so cute!" Hörde jag Willow säga bakom mig. Både jag och Alex vände sig generat om med flin på läpparna.
"Nope, I don't really think that.. I just can't get used to seing my babysis kissing a boy.." Sa Alicia beskyddande med en oroad blick. Alla som nu stod framför oss brast ut i skratt, likaså gjorde vi.
"Get some tan now, and have the best time." Sa Alex glatt och kramade mig snabbt en sista gång.
"Bye Alex." Svarade jag med ett leende. Jag började gå tillsammans med den stora gruppen människor på väg till våran gate på flygplatsen.
Vi slog oss alla ner vid några stora bänkar och jag satte mig bredvid Louis och Eleanor. Jag hade bara träffat Eleanor några fåtal gånger innan dess, men jag visst att hon var en väldigt rolig och snäll tjej som passade sjukt bra tillsammans med Louis. De var liksom varandras kill-och tjejversioner. Jag hoppades även på att lära känna henne bättre nu, de två kommande veckorna i Spanien.
Willows perspektiv:
Jag tog ett djupt andetag för att försöka få kontroll över mina nuvarande hastiga andetag. Jag tog de sista stegen innan man gick in i flygplanet. Jag stirrade ner på det sista trappsteget och kände hur mina händer darrade. Allt jag kunde tänka på var hur det skulle vara att flyga.
Plötsligt blev jag avbruten utav att någon tog mig i handen och la armen runt mig. Jag tittade upp och mötte Harrys trygga ögon. Jag skakade desperat på huvudet och önskade att han kunde ta bort mig här ifrån.
"Come on, babe. Everything will be okay." Viskade han ljuvligt i mitt öra. Jag svalde hårt innan jag lyssnade på hans ord och tog det sista steget in i planet.
Harry hjälpte mig och hitta våra platser eftersom jag inte riktigt var i bästa skicket att tänka på saker. Vi satte oss ner bredvid varandra vid en fönsterplats och jag började snabbt trumma nervöst på armstödet.
Jag hade aldrig flugit förut. Jag hade bilat till Irland när jag var liten, men aldrig flugit.
Jag stampade lätt med foten och bet sönder mina läppar medan flygvärdinnorna gick igenom säkerhetsreglerna. Så fort de slutat pratat la Harry en hand på mitt lår och sökte min flackande blick.
"It's okay, Willow." Hans röst var verkligen hur lugn och trygg som helst, men jag kunde ändå inte riktigt lugna mig. Han la en puss på min läppar och kramade om mig från sidan. Jag drog upp armstödet som gjorde avståndet mellan oss och bäddade ner mig i hans famn.
Vad som än händer, är jag med den person jag älskar mest i hela världen. Ingen kan ändra på det.
"I love you, Harry." For ur mig. Jag kom precis på vad jag egentligen jag sagt till honom och kände hur mina kinder hettades. Han tittade på mig med en förvånad men varm blick.
"I love you, too, my love." Sa han och kysste mig. Jag kände hur hela jag blev varm. Jag tappade all min tvivel jag hade haft innan.
You're giving me a heart attack, AAOOW
Snart så rullar nästa kapitel in! :)
Kapitel 43
Louis perspektiv:
Jag öppnade det vita köksskåpet och letade bland de olika förpackingarna.
"Harry!" Ropade jag ut till vardagsrummet. "Where's your honey?? It's not at it usual place..." Jag fortsatte att titta bland förpackningarna, utan någon vinst.
"Have you looked in the cabinet next to the fridge?" Ropade Harry tillbaka.
"Yeah... THAT is THE USUAL place...." Suckade jag. Jag hörde hur steg kom mot köket och strax efter dök Harry upp i dörren. Han ställde sig bredvid mig och tittade envist genom skåpet jag redan undersökt varje hörn av.
"But.. what the f.." Viskade Harry lågt för sig själv. När han tillslut tittat igenom det gick han till nästa skåp och hittade honungen med en gång.
"That is the wrong spot!!" Sa jag dramatiskt.
"Yeah, think it's Willow that put it there.." Sa han tankefullt och gav mig honungen. Jag skrattade till lite och gjorde färdigt mitt te. Vi gick tillsammans tillbaka till vardagsrummet och satte oss ner i soffan bredvid Zayn. Vi höll på med en fifaturnering men just nu hade vi lite paus.
"So how is everthing going with Niall, Hazza?" Frågade Zayn försiktigt. Vi båda tittade nyfiket på Harry som fingrade på sin mobil.
"Yeah, it's going okay.. He's accepting everything but he's not that happy, like he used to be." Hans blick blev sorgsam när han svarade Zayn.
"That sucks, bro." Svara Zayn. "And Liam is also going through some tough time now, dealing with everthing with Danielle and him.." Den senaste veckan har varit jobbig för Liam, eftersom han gjort slut med Danielle. Stämningen i rummet blev tyst och ledsam. Plötsligt fick jag en idé.
"You know what I think we should do to make everbody happy?" Sa jag uppmuntrande.
"What?" Frågade Harry.
"We should go on a trip!" log jag. "Somewhere nice and warm! Just to relax, have some fun. All of us!" Jag såg hur deras ansikten reagerade glatt efter de förstod att jag verkligen menade det. "Come on guys, We have three weeks left of our semester, let's make the best out of it!" Harry började nicka, gillande.
"Actually Louis, i think that sounds like a great idea!" Log Zayn.
"Yeah!" Instämde Harry. "All of the boys, Willow, Alicia and Eleanor, that would be awesome!"
"Yes, and Melenie too!" Fyllde jag i. Båda nickade glatt som svar. Jag kände hur en liten bubblande längtan kom i min mage.
"This is going to be awesome." Sa Harry. Och med de orden slängde vi oss över datorn och började titta efter flygbiljetter.
Liams perspektiv:
Jag rättade till kragen en sista gång innan jag gick ut genom dörren och ner till Harrys bil. Bilen blev snabbt fullpackad av oss alla.
"Did you bring everything, Louis?" Frågade Harry.
"Yes." Svarade Lou i passagerarsätet. Vi började åka mot Alicias och nu även Willows lägenhet och var där på nolltid.
Vi skulle samlas allihopa och bara hänga och ha trevligt. Förmodligen ett knep för att få ut mig från lägenheten jag tillbringat all min senaste tiden i. Men jag höll faktiskt med de, jag behövde komma ut. Även fast jag fortfarande var extremt ledsen över allt som hänt mellan mig och Danielle, så behöver jag börja leva mitt normala liv igen. Snart kommer vi börja jobba igen och då kan jag ju inte vara ett vrak. Så från och med nu ska jag börja leva som vanligt igen, även fast det kommer bli svårt.
Jag och Niall traskade segt upp för trapporna med de andra killarna hack i häl.
"Comeeeee on guys!! Hurry up!" Sa Louis otåligt med glatt. Det sprudlade på ett konstig sätt av de Zayn, Harry och Louis. Jag förstod att de hade något i baktanke, men orkade inte lägga mig i.
Strax där efter var vi inne i lägenheten och alla satte sig i de stora sofforna och pratet gick snabbt igång.
"So guys..." Började Harry.
"Wait!" Avbröt Louis med en hög röst. "Where's Mel, Alicia?" Hon tittade sig runt omkring.
"I don't know.. Why are you asking?" Svarade Alicia förvirrat.
"Nothing, could you please get her?" Fråga Harry. Med en förvånad blick vände sig Alicia om och skrek högt att Melanie skulle komma. Hon kom trippande och hälsade glatt på alla.
"Yeah, so guys.. There's something we wanted to talk to you about." Sa Zayn. Zayn, Harry och Louis gav underliga varandra blickar.
"We have realised that we really, really need to do something together. Something fun." Sa Harry.
"We all need that." Fyllde Louis i. Jag förstod inte var de var påväg med den här konversationen.
"So.. We have an idea.." Harry slutade prata och tittade på Zayn som förstod att han skulle avsluta.
"We should go to Spain! Two weeks from now." Utbrast Zayn. Jag tittade mig runt och såg alla glada, förvånade ansiktsuttrycken. Jag förstod direkt hur jag och även de andra tyckte om idéen.
"We have looked for flightticets and stuff, and we think we should leave in about three days from now, on friday." Avslutade Louis. Tystnaden la sig och killarna väntade på våra reaktioner. Som de väntade, var alla posetiva.
